# Kay Bojesen – silversmeden som lät linjen le

> Kay Bojesen (1886–1958) var dansk silversmed och leksaksmakare. Han gick i lära hos Georg Jensen och ritade Grand Prix-besticket 1938 och träapan 1951.

Källa: https://designklassiker.se/designers/kay-bojesen/ · Porträtt av Christian Rosberg på Designklassiker · Publicerad 11 oktober 2026 · Uppdaterad 11 oktober 2026

Apan kom sent i livet. När Kay Bojesen 1951 ritade en klädhängare i teak och limba till en utställning om barnrumsmöbler hade han arbetat med silver i mer än fyrtio år. Han hade gått i lära hos Georg Jensen, vänt sig mot det hamrade jugendsilvret i en artikel 1928, varit med och grundat Den Permanente i Köpenhamn och ritat det bestick som samma år, 1951, fick Grand Prix på triennalen i Milano. Mellan silverarbetena gjorde den danske silversmeden leksaker: livgardister i målat bokträ, björnar, elefanter. Familjen och tillverkarna räknar till mer än 2 000 formgivningar i silver, trä, porslin och glas. Han har kallats humoristen i danskt konsthantverk, en man som inte tog sig själv på allvar men väl sitt arbete. Båda halvorna av omdömet stämmer.

## Bakgrund

Kay Bojesen föddes den 15 augusti 1886 i Köpenhamn, son till förläggaren Ernst Bojesen. Familjen var förmögen, men pojken trivdes inte i skolan, och fadern valde en praktisk väg. 1903 kom han i handelslära hos köpmannen Chr. Richter, som drev en speceri- och diversehandel i Store Heddinge. Tre år senare var han utlärd. Köpmannaåren ser ut som en omväg, men de följde med honom: han drev egen verkstad och butik under större delen av sitt yrkesliv och har beskrivits som en skarp affärsman som aldrig gav avkall på kvaliteten.

![Målning av Kay Bojesen som barn, som spelar kort med sin syster](https://designklassiker.se/wp-content/uploads/2026/10/kay-bojesen-malning-1899.jpg)
*Kay Bojesen som barn med sin syster. Målning av Hans Ole Brasen, 1899. Wikimedia Commons, public domain*

Omkring 1906 kom han i lära hos silversmeden [Georg Jensen](https://designklassiker.se/varumarke/georg-jensen/), vars verkstad gjorde hamrat silver i jugendstil. Han tog gesällbrev 1910, och Jensen skrev i betyget att den unge mannen hade betydande talang och kunde nå långt. Sedan följde fortbildning vid yrkesskolan för ädelmetall i Schwäbisch Gmünd i Württemberg och en tid som gesäll i Paris.

1913 öppnade han egen silververkstad i Köpenhamn. Silvret från de första femton åren är jugend av det personliga slaget, med hamrade ytor och små figurer på dosor. En bonbonnière från omkring 1913–14 har formen av ett musselskal på oval fot. På locket sitter en tvåstjärtad sjöjungfru med en fisk och en klump bärnsten som hålls fast av tång, och det graverade bandet bär verkstadens namn i den tidens stavning: Kaj Bojesen Sølvsmedie.

1919 gifte han sig med Erna Drøge-Møller; ett första äktenskap från 1911 hade upplösts. Samma år föddes sonen Otto. Leksakerna började med en tävling. 1922 vann Bojesen en leksakstävling, och samma år visade han en ångvält i trä. Det blev början på leksakstillverkningen.

Vid 1930-talets början sålde han silversmedjan till Henning Wolfhagen, och 1930–31 var han konstnärlig ledare för porslinsfabriken Bing & Grøndahl. Där märkte han att han arbetade bäst som egen företagare. 1931 var han en av grundarna av Den Permanente, utställnings- och försäljningslokalen för danskt konsthantverk, och han satt i dess styrelse. Hösten 1932 hade han åter egen silververkstad, nu med en verkstad för träarbeten och leksaker vid sidan av, och samma år fick han en separatutställning på Den Permanente.

Under 1930-talet växte leksakstillverkningen kraftigt. Det blev byggklossar, byggsatser efter köpenhamnska byggnader som han gjorde tillsammans med arkitekten [Ole Wanscher](https://designklassiker.se/designers/ole-wanscher/), ett tågsystem och Skammelhunden från 1932, en hund på hjul som drogs i ett snöre. 1935 öppnade han butik och verkstad på Bredgade 47 i Köpenhamn, en adress som familjen höll öppen i över femtio år.

## Designfilosofi

1928 skrev Bojesen artikeln ”Hammerslaget” i tidskriften *Dansk Kunsthaandværk*. Där tog han avstånd från det hamrade jugendsilvret, alltså från det silver han själv hade lärt sig hos Jensen och gjort i över tjugo år. Dansk Biografisk Leksikon räknar artikeln till de texter som öppnade det danska konsthantverket för [funktionalismen](https://designklassiker.se/stilar/funktionalism/). Efter 1928 blev ytorna släta och formerna enkla. De blev inte stränga.

Mottot som följer honom är tre ord på danska: linjen skal smile, linjen ska le. Det har gett titel åt Lars Hedebo Olsens biografi *Kay Bojesen – linjen skal smile*, och Rosendahl använder det när företaget presenterar honom i dag. I silvret syns det i små avrundningar, som de rundade hörnen i änden av Grand Prix-knivens skaft. I trädjuren syns det i varje kontur.

Kraven var praktiska. En tekanna i silver skulle inte droppa, en kniv skulle verkligen skära. Leksakerna gjordes av kraftigt trä i enkla former, och tanken var, som Rosendahl beskriver den, att de inte skulle vara realistiska. Barnets fantasi fick fylla i resten.

Materialen spänner över hela yrkeslivet. Silver från lärlingstiden till det sista året. Rostfritt stål från 1940-talet. Omålat trä i djuren – teak, limba, ek, bok och lönn – och målat bokträ i gardisterna, därtill bambu, melamin och bakelit. Han rörde sig mellan verkstadsbänken och fabriken utan att välja sida. Arbetet med rostfritt stål för ett köpenhamnskt stålföretag på 1940-talet gör att Dansk Biografisk Leksikon räknar honom som en av Danmarks första industriformgivare.

Han var varken rebell eller traditionalist. Han var en köpman med hantverkarens skolning, och när han bytte stil skrev han själv programförklaringen.

## Centrala verk

### Grand Prix-besticket (1938)

Bojesen ritade besticket i silver 1938. Huvuddelen av serien kom till det året och vissa delar tillkom senare. Victoria and Albert Museum i London har femton delar tillverkade 1942: bordskniv, gafflar, sked, fiskbestick, smörknivar, sås- och salladsbestick, en gåva från Kay Bojesens silversmedja. De har inventarienumren CIRC.804-1968 till CIRC.818-1968 och visar att besticket fanns i silver ett decennium innan stålversionen kom. Bordskniven har ett kantigt skaft med rundade hörn i änden och en lätt oval klinga med rundad spets, i smitt silver. Där finns inga hamrade ytor och ingen dekor, bara proportioner. Det är 1928 års programförklaring i bruksform.

![Grand Prix-besticket av Kay Bojesen: kniv, gaffel och sked](https://designklassiker.se/wp-content/uploads/2026/10/kay-bojesen-grand-prix-besticket.jpg)
*Grand Prix-besticket av Kay Bojesen, ritat 1938. Foto: Henriettejessen / Wikimedia Commons, CC BY-SA 3.0*

Namnet kom först tretton år senare. 1951 fick Bojesen Grand Prix för sina silverarbeten vid IX Triennale di Milano, och besticket har hetat Grand Prix sedan dess. I början av 1950-talet kom en billigare version i matt rostfritt stål. Formen klarar bytet av material utan att förlora något, vilket säger en del om hur lite den hänger på silvrets glans.

### Gardisten (1942)

Livgardisterna i målat bokträ kom 1942, mitt under den tyska ockupationen av Danmark. Figurerna föreställer soldater ur Den Kongelige Livgarde, och Den Store Danske kallar gardisten hans populäraste leksak. Gardisterna har beskrivits som en protest mot ockupationsmakten och en hyllning till Danmark. Samma år gjorde han en brandbil i trä med sju brandmän.

Gardisten skiljer sig från trädjuren. Djuren är av omålat trä och lever på ådringen; gardisterna är av målat bokträ och bär uniformen i färg. Valet passar motivet: en gardist känns igen på uniformen, inte på träet. Rosendahl tillverkar fortfarande gardisterna, i dag som gardist och fanbärare.

### Bordskniven för Universal Steel Company (1940-talet)

På Nordenfjeldske Kunstindustrimuseum i Trondheim finns en bordskniv som köptes på Kay Bojesens utställning i Oslo i mars 1950 (inventarienummer NK1950-024). Klingan är rostfri, skaftet fyrkantigt och av vit plast, med dubbla förstärkningar där klinga och skaft möts. Stämpeln är tre bokstäver: uSc, för Universal Steel Company. Kniven var omnämnd i tidskriften *Bonytt* redan 1949, i nummer 7–8.

Den hör inte till det man förknippar med Bojesen. Ändå säger den mycket om honom. Tjugo år efter ”Hammerslaget” ritade silversmeden ett vardagsbestick i fabriksmaterial: rostfritt stål och plast. Kniven visar att han arbetade med industrins rostfria stål redan på 1940-talet, innan Grand Prix-besticket fanns i stål. Den tillverkas inte i dag.

### Trädjuren (1951–1957)

Apan kom först. Den gjordes 1951 som klädhängare till en utställning om barnrumsmöbler, och historien om den finns i artikeln om [Kay Bojesens apa](https://designklassiker.se/produkter/kay-bojesen-apa/). Sedan följde nya djur i tät takt: björnen 1952, elefanten 1953 och lunnefågeln i början av 1950-talet, sedan flodhästen och 1957 haren, ett av de sista djur han ritade. Han gjorde dem i danska träslag som ek och bok; apan är av teak och limba.

Djuren är byggda av ett fåtal rundade volymer, och träets ådring gör det arbete som färgen gör på gardisterna. Nasjonalmuseet i Oslo har apor, elefanter, en björn och en hare i sin samling, och Victoria and Albert Museum har en apa som Rosendahl tillverkade 1995. Museet i Oslo anger formgivningsåren i registret: björnen (OK-1978-0204) från 1952, elefanten (OK-1978-0201) från 1953 och haren (OK-1978-0203) från 1957. Den äldsta apan i samlingen (OK-1963-0069) är från 1951. Apan i London är av teak och limba och stämplad KAY BOJESEN DENMARK COPYRIGHT. Apor, björnar, elefanter, flodhästar och lunnefåglar tillverkas fortfarande av Rosendahl. Haren tillverkas inte längre.

## Inflytande och arv

Kay Bojesen dog den 28 augusti 1958 i Hellerup norr om Köpenhamn, 72 år gammal, och arbetade fortfarande. Erna Bojesen drev butiken på Bredgade vidare fram till sin egen död 1986.

Arvet ligger i dag hos två företag, och de är lätta att blanda ihop. Trädjuren och träfigurerna tillverkas sedan 1991 av Rosendahl under varumärket [Kay Bojesen Denmark](https://designklassiker.se/varumarke/kay-bojesen-denmark/). Silvret och Grand Prix-besticket ligger hos familjeföretaget Kay Bojesen ApS, där barnbarnet Sus Bojesen Rosenqvist har relanserat silvret och besticket. Två företag, två material, en signatur.

I historien om [dansk modern](https://designklassiker.se/stilar/dansk-modern/) står han vid sidan av möbelarkitekterna. Han var silversmed och leksaksmakare, och hans viktigaste insats för andra var kanske inte en form utan en adress: Den Permanente, som han var med och grundade 1931, höll öppet för danskt konsthantverk i femtio år, till 1981. Där såldes också apan redan under sin första månad.

Museerna har båda sidorna av honom. Victoria and Albert Museum har silverbesticket och en apa. Nasjonalmuseet i Oslo har elva föremål, från trädjuren till en salladsskål från 1950–51 som han gjorde tillsammans med Magne Monsen. 2016 visade Drammens Museum i Norge utställningen ”Kay Bojesen (1886–1958) – Dansk design for det moderne liv”, tillsammans med Rosendahl och familjen Bojesen. Lars Hedebo Olsen har skrivit två böcker om honom, och Mats Linder gav 2013 ut *Kay Bojesen: Med et lekent sinn*.

Apan är det alla känner igen. Grand Prix-besticket är det bästa beviset på att han menade allvar med sin egen programförklaring.

## Fakta

- **Född:** 15 augusti 1886, Köpenhamn, Danmark
- **Avliden:** 28 augusti 1958, Hellerup, Danmark
- **Nationalitet:** Dansk
- **Utbildning:** Handelslära 1903–1906; silversmedslärling hos Georg Jensen från omkring 1906, gesällbrev 1910; yrkesskolan för ädelmetall i Schwäbisch Gmünd
- **Aktiv som:** Silversmed och formgivare (silver, bestick, träleksaker, porslin, glas)
- **Verksam:** Omkring 1906–1958
- **Samarbeten:** Bing & Grøndahl (konstnärlig ledare 1930–31), Den Permanente (medgrundare 1931), Universal Steel Company
- **Mest känd för:** Apan (1951), Grand Prix-besticket (1938), gardisterna (1942), trädjuren
- **Utmärkelser:** Grand Prix, IX Triennale di Milano 1951
- **Aktuell tillverkare:** Rosendahl (Kay Bojesen Denmark): trädjur och träfigurer. [Kay Bojesen ApS](https://designklassiker.se/varumarke/kay-bojesen-aps/): silver och Grand Prix-besticket

## Källor

1. [About Kay Bojesen](https://kaybojesen.com/about-kay-bojesen/), Kay Bojesen ApS, 2026
2. [Table knife – Grand Prix (CIRC.804-1968)](https://collections.vam.ac.uk/item/O128917/table-knife-grand-prix/), Victoria and Albert Museum
3. [Toy monkey (B.343:1 to 4-1996)](https://collections.vam.ac.uk/item/O37039/), Victoria and Albert Museum
4. [Kay Bojesen](https://www.nasjonalmuseet.no/en/collection/producer/57237), Nasjonalmuseet
5. [Kniv, Model Kaj Bojesen (NK1950-024)](https://digitaltmuseum.org/0210613454475), Nordenfjeldske Kunstindustrimuseum (DigitaltMuseum)
6. [Kay Bojesen (1886–1958) – Danish design for modern life](https://drammens.museum.no/eng/?p=1749), Drammens Museum, 2016
7. [About Kay Bojesen](https://us.rosendahl.com/pages/about-kay-bojesen), Rosendahl Design Group, 2026
8. [Kay Bojesen: Wooden animals](https://www.rosendahl.com/en/intl/kay-bojesen/series/wooden-animals), Rosendahl Design Group, 2026
9. [Kay Bojesen](https://biografiskleksikon.lex.dk/Kay_Bojesen), Dansk Biografisk Leksikon, 2023
10. [Kay Bojesen](https://lex.dk/Kay_Bojesen), Den Store Danske (Lex)
11. [Kay Bojesen](https://snl.no/Kay_Bojesen), Store norske leksikon
12. [Kay Bojesen – linjen skal smile, af Lars Hedebo Olsen (recension)](https://litteratursiden.dk/anmeldelser/kay-bojesen-linjen-skal-smile-af-lars-hedebo-olsen), Litteratursiden, 2014