# Aalto-vasen – glaset som blåstes i träformar

> Alvar Aalto ritade Aalto-vasen 1936 för en glastävling, och restaurang Savoy i Helsingfors gav den tillnamnet. I dag munblåses den av Iittala i Finland.

Källa: https://designklassiker.se/produkter/aalto-vasen/ · Designklassiker av Christian Rosberg på Designklassiker · Publicerad 12 oktober 2026 · Uppdaterad 16 oktober 2026

Formarna var av trä, och det heta glaset brände bort dem lite i taget. När Karhula-Iittalas glasbruk började serietillverka [Alvar Aaltos](https://designklassiker.se/designers/alvar-aalto/) vas 1937 slets formen för varje exemplar, och exemplaren skilde sig åt. Formen hade vunnit första pris i glasbrukets tävling 1936 under täcknamnet *Eskimåerindens skinnbuxa* (eskimåkvinnans skinnbyxor). Året därpå visades serien i Finlands paviljong på världsutställningen i Paris, och vasen kom till borden i restaurang Savoy i Helsingfors, som gav den tillnamnet. Sedan 1949 tillverkas den av Iittalas glasbruk, munblåst i Finland, och enligt Iittala blåses vissa utgåvor fortfarande i träform. En smalare variant ur serien, i gult glas från 1937, klubbades för 44 900 euro hos Bukowskis i Helsingfors 2020.

## Designbakgrund

Hösten 1936 utlyste Karhula-Iittalas glasbruk en tävling i glasformgivning inför världsutställningen i Paris 1937. Alvar Aalto-stiftelsen kallar den en inbjuden tävling. Aalto lämnade in fem vasformer, skissade på färgad kartong och papper enligt Cooper Hewitt, Smithsonian Design Museum, och bidraget fick första pris. Enligt designhistorikern Jan Michl satt Maire Gullichsen i juryn.

Sommaren 1937 stod serien i Finlands paviljong i Paris, som Aalto själv hade ritat. Hur stor den var anges olika. Michl räknar omkring tio föremål, från en grund skål till en vas omkring en meter hög; enligt Alvar Aalto-stiftelsen gav tävlingsbidraget upphov till en serie med mer än ett dussin olika vaser och fat.

Tillnamnet kom från en restaurang. [Aino Aalto](https://designklassiker.se/designer/aino-aalto/) och Alvar Aalto började enligt stiftelsen 1936 rita interiören till restaurang Savoy i Helsingfors, på [Arteks](https://designklassiker.se/varumarken/artek/) ritkontor. Savoy öppnade den 3 juni 1937, enligt Artek. Samma år beställde den nya lyxrestaurangen prototyperna av vasen, skriver Cooper Hewitt, och enligt Michl stod vaserna på varje bord. Stiftelsen sammanfattar: Savoy-vasen fick sitt namn av restaurangen, där den har använts sedan 1937.

Vasen krediteras Alvar Aalto, av stiftelsen, Iittala och museerna. Aino Aaltos eget glas kom några år tidigare: hennes pressglasserie [Bölgeblick](https://designklassiker.se/produkter/aino-aalto-glasen/) fick andra pris i klassen för pressglas i Karhula-Iittalas glastävling 1932, enligt Alvar Aalto-stiftelsen.

![Ljusblått dricksglas med koncentriska ringar runt hela glaset och Iittalas röda etikett](https://designklassiker.se/wp-content/uploads/2026/10/aalto-vasen-bolgeblick.jpg)
*Ett senare exemplar av Aino Aaltos dricksglas, tillverkat av Iittala i ljusblått och fotograferat 2007. Serien ritades som Bölgeblick 1932 och heter i dag Aino Aalto hos Iittala. Foto: Raimo Miettinen / Wikimedia Commons, public domain*

Ingen av källorna återger vad Aalto själv sa om formen. Täcknamnet pekar mot ett plagg. Iittala knyter formen till vågor – *aalto* betyder våg på finska – och till Finlands sjöar; Cooper Hewitt till landets skogar och sjöar.

## Konstruktion och material

Aalto-vasen är munblåst glas, blåst i form. Aalto ville först blåsa glaset i formar av tunn stålplåt, men de skarpaste kurvorna gick inte att göra och fick ändras. Formarna gjordes i stället av trä, och Karhula-Iittala utvecklade tillsammans med Aalto metoden att blåsa glaset i träformar som enligt Cooper Hewitt successivt brann bort. När formen slets ändrades ytan, och Röhsska museet skriver att variationerna framhäver vasens organiska form.

Enligt Michl ersattes träformarna 1954 av formar i gjutjärn, och tidskriften Metropolis beskrev 2006 en tillverkning i stålform: ett lag på sex personer, där mästarna tog ut en vas ur formen ungefär varannan minut, varefter vasen svalnade i flera timmar i kylugn. Iittala säljer i dag också utgåvor som blåses i traditionell träform, där formen bara används ett begränsat antal gånger och ger varje vas en egen yta. En sådan vas tar enligt Iittala sju hantverkare sammanlagt trettio timmar att tillverka, räknat på hela tillverkningen och inte bara blåsningen.

Efter blåsningen kapas och poleras glaset för hand på Iittalas glasbruk. Förr slogs överkanten av med hammare; enligt Metropolis används numera en sågslip.

Originalhöjden var 140 millimeter. Från 1957 gjordes vaserna 160 millimeter höga, enligt stiftelsen, och Michl daterar större och mindre storlekar till 1960-talet. Iittala anger måtten för den 140 millimeter höga vasen i klart glas till 14 cm i höjd, 17 cm i bredd och 20,5 cm i längd, med en vikt på 0,95 kg. Den 12 cm höga väger 0,645 kg, den 25,1 cm höga 1,7 kg, och sortimentet har fler höjder än så.

Originalfärgerna från 1937 var klart, brunt, himmelsblått, havsgrönt och rökfärgat, och vilka färger det blev berodde på vilket glas som fanns i bruket. Opal, koboltblått och rubinrött kom enligt Michl från 1950-talet och framåt. I dag finns vasen i en lång rad färger, bland dem klar, turkos, mossgrön, koppar och ljuslila.

## Funktion och användning

Vasen har stått på restaurangbord sedan 1937, och den 140 millimeter höga är lägre än den är bred: 14 cm hög på en yta av 17 × 20,5 cm. Iittala anger handdisk (”Hand wash only”), så diskmaskinen är utesluten.

![Entrén till restaurang Savoy i Helsingfors, med en vit markis med texten Ravintola Savoy Restaurant under en rödbrun stenfasad](https://designklassiker.se/wp-content/uploads/2026/10/aalto-vasen-savoy.jpg)
*Entrén till restaurang Savoy i Helsingfors, där Aalto-vasen har använts sedan 1937. Fotograferad 2014, beskuren. Foto: Motopark / Wikimedia Commons, CC BY-SA 3.0*

Den som köper en utgåva blåst i träform får en yta som skiljer sig från exemplar till exemplar; Iittala beskriver den som levande och med en egen finish. Vasen säljs i Iittalas egna butiker och nätbutik, och enligt Cooper Hewitt också genom designbutiker och varuhus.

Nya exemplar bär Iittalas klisterlapp med det röda i:et. För äldre exemplar ger källorna några hållpunkter: Karhula-Iittala tillverkade vasen 1937–1949, originalfärgerna för den vanliga vasen var de fem ovan, och före 1957 var 140 millimeter standardhöjden.

Alvar Aalto dog 1976. Som huvudregel löper skyddet för brukskonst till och med sjuttionde året efter upphovspersonens dödsår, för Aaltos formgivning alltså till och med 2046. Om ett enskilt föremål alls är skyddat avgör domstol.

## Plats i designhistorien

Starten var trög. Enligt Michl bedömdes formerna som för djärva för den breda publiken, och före kriget tillverkades bara små mängder. Serien rymde också varianter som i dag är sällsynta. Bukowskis beskriver en modell som nu kallas den mindre Savoy-vasen: mer rektangulär och smalare än den kända vasen, gjord i bara tjugo exemplar mellan 1937 och 1939. Ett exemplar av den – i gult glas, en ton som enligt Bukowskis är unik för modellen, blåst i träform hos Karhula 1937 och 14 cm högt – hade ett utrop på 12 000–14 000 euro och klubbades för 44 900 euro på Bukowskis Helsingforsauktion som avslutades den 25 oktober 2020. Summan är hammarpriset.

Från 1949 tillverkades vasen av Iittalas glasbruk. Glasbruket grundades 1881 i byn Iittala i Tavastland, enligt Fiskars Group, som i dag äger varumärket [Iittala](https://designklassiker.se/varumarke/iittala/). Iittala tillverkar också Tapio Wirkkalas [Ultima Thule](https://designklassiker.se/produkter/ultima-thule/) (1968) och Oiva Toikkas [Kastehelmi](https://designklassiker.se/produkter/kastehelmi/), som han ritade för Nuutajärvi 1964. Sedan 1967 gör glasbruket också Timo Sarpanevas ljusstake [Festivo](https://designklassiker.se/produkter/festivo/). Exakta produktionssiffror för Aalto-vasen saknas; Metropolis skrev 2006 att miljontals vaser har tillverkats.

Museerna har tidiga exemplar. Cooper Hewitt i New York har en Savoy-vas från Karhula, daterad omkring 1936–37 och skänkt av Harmon Goldstone, och skrev 2013 om vasen som en nationalsymbol för det moderna Finlands natur och kultur. Röhsska museet i Göteborg har ett exemplar från 1937, 30 × 30 × 28 cm, som visades i utställningen Design Stories 2024; museet beskriver vasen som ett välkänt exempel på hur traditionellt glashantverk möter modern formgivning.

Vasen kom några år efter Aaltos första böjträmöbler. [Paimio-stolen](https://designklassiker.se/produkter/paimio-stolen/) ritade han 1931–32 för sanatoriet i Paimio, och de första exemplaren tillverkades av Otto Korhonens möbelfabrik i Åbo; i dag tillverkas den av Artek. 75 år efter tävlingen visade Alvar Aalto-museet i Jyväskylä utställningen ”Paris glass. The Aalto vase – 75 years on”, 12 maj–2 oktober 2011.

## Fakta

- **Designer:** [Alvar Aalto](https://designklassiker.se/designers/alvar-aalto/)
- **Formgivningsår:** 1936 (tävlingsbidrag, första pris)
- **Lanseringsår:** 1937 (Parisutställningen; serietillverkning från 1937)
- **Ursprunglig tillverkare:** Karhula-Iittalas glasbruk, 1937–1949
- **Aktuell tillverkare:** [Iittala](https://designklassiker.se/varumarke/iittala/) (Iittalas glasbruk från 1949; varumärket ägs i dag av Fiskars Group)
- **Material:** Munblåst glas; ursprungligen blåst i träform, vissa utgåvor i dag fortfarande i träform enligt Iittala
- **Dimensioner:** 140 mm-vasen: höjd 14 cm, bredd 17 cm, längd 20,5 cm (Iittala); även bl.a. 12 cm och 25,1 cm
- **Vikt:** 0,95 kg (140 mm)
- **Färgvarianter:** Original 1937: klart, brunt, himmelsblått, havsgrönt, rökfärgat; i dag bl.a. klar, turkos, mossgrön, koppar, ljuslila
- **Utmärkelser:** Första pris i Karhula-Iittalas glastävling 1936
- **Museikollektion:** Cooper Hewitt, Smithsonian Design Museum (New York); Röhsska museet (Göteborg)
- **Auktion:** 44 900 euro (hammarpris) för en smalare variant ur serien i gult glas, Karhula 1937 (Bukowskis Helsingfors, oktober 2020)
- **Status:** I produktion, munblåst av Iittala i Finland

## Källor

1. [Aalto Vase](https://www.alvaraalto.fi/en/work/aalto-vase/), Alvar Aalto-stiftelsen, 2026
2. [Paris glass. The Aalto vase – 75 years on](https://www.alvaraalto.fi/en/news/paris-glass-the-aalto-vase-75-years-on-2/), Alvar Aalto-stiftelsen, 2011
3. [130 years since the birth of architect Aino Aalto](https://www.alvaraalto.fi/en/news/130-years-since-the-birth-of-architect-aino-aalto/), Alvar Aalto-stiftelsen, 2024
4. [Aalto vase 140mm clear](https://www.iittala.com/en-gb/home-decor/vases-plant-pots/vases/aalto-vase-140mm-clear-1079420), Iittala, 2026
5. [Alvar Aalto Collection vase 140mm light lilac wood mold](https://www.iittala.com/en-gb/home-decor/vases-plant-pots/vases/alvar-aalto-collection-vase-140mm-light-lilac-wood-mold-1074787), Iittala, 2026
6. [Alvar Aalto Collection vase 251mm moss green](https://www.iittala.com/en-gb/home-decor/vases-plant-pots/vases/alvar-aalto-collection-vase-251mm-moss-green-1025668), Iittala, 2026
7. [Alvar Aalto Collection vase 120mm clear](https://www.iittala.com/en-gb/home-decor/vases-plant-pots/vases/alvar-aalto-collection-vase-120mm-clear-1007039), Iittala, 2026
8. [Iittala](https://www.fiskarsgroup.com/brands/iittala/), Fiskars Group, 2026
9. [Pendant Light A330S Golden Bell](https://www.artek.fi/en/products/pendant-light-a330s-golden-bell), Artek, 2026
10. [A Wave of Finnish Identity](https://www.cooperhewitt.org/2013/08/05/a-wave-of-finnish-identity/), Cooper Hewitt, Smithsonian Design Museum, 2013
11. [Vase, named ”Savoy” (RKM 138-1980)](http://collection.rohsska.se/en/collection/item/23068/), Röhsska museet, 2026
12. [Alvar Aalto’s Savoy Vase (1936), ur Contemporary Masterworks (St. James Press)](https://janmichl.com/eng.aalto.html), Jan Michl, 1991
13. [Alvar’s Icon](https://metropolismag.com/programs/alvars-icon/), Metropolis, 2006
14. [Alvar Aalto, vase, Karhula Glassworks 1937 (Helsinki Design + Contemporary Art, F203)](https://bukowskis.com/en/lots/1241193-alvar-aalto-vas-modell-9751-karhula-glasbruk-1937), Bukowskis, 2020