# Cesca-stolen – Breuers stol med Stams upphovsrätt

> Cesca-stolen ritades av Marcel Breuer 1928 och tillverkas av Thonet och Knoll. Om stålröret, käppflätningen och varför Mart Stam står i fotnoten.

Källa: https://designklassiker.se/produkter/cesca-stolen/ · Designklassiker av Christian Rosberg på Designklassiker · Publicerad 12 oktober 2026 · Uppdaterad 12 oktober 2026

I Thonets produktblad för stolen S 32 står en asterisk efter Marcel Breuers namn. Fotnoten lyder ”\*Artistic copyright Mart Stam”. Breuer ritade stolen i Berlin 1928 under modellnumret B32, och Gebrüder Thonet började tillverka den 1930. I dag gör Thonet den som S 32, medan Knoll säljer den som Cesca – enligt Knoll efter Breuers dotter Francesca. Ramen är förkromat stålrör utan bakben, sits och rygg är ångböjd bok med käppflätning: 1920-talets nya material och 1800-talets böjträhantverk i samma stol. Fotnoten bygger på en upphovsrätt som tyska domstolar slog fast 1932 och bekräftade 1961 och 1981. Det var inte Breuer som fick den.

## Designbakgrund

Stolen utan bakben fanns redan när Breuer ritade sin. Thonet och Bundesgerichtshof, Tysklands högsta domstol i civilmål, daterar nederländaren [Mart Stams](https://designklassiker.se/designer/mart-stam/) första stol utan bakben till 1926. Året därpå visade Stam och [Ludwig Mies van der Rohe](https://designklassiker.se/designers/ludwig-mies-van-der-rohe/) var sin fribärande stol på Deutscher Werkbunds utställning *Die Wohnung* i Weissenhofsiedlung i Stuttgart. B32 fanns inte där. Den ritades först 1928.

![MR 10, fribärande stol i böjt stålrör av Ludwig Mies van der Rohe](https://designklassiker.se/wp-content/uploads/2026/10/ludwig-mies-van-der-rohe-mr-10.jpg)
*Ludwig Mies van der Rohes fribärande stol MR 10 från 1927, året före B32. Musée national d’art moderne, Centre Pompidou. Foto: Sailko / Wikimedia Commons, CC BY 3.0*

[Marcel Breuer](https://designklassiker.se/designers/marcel-breuer/) hade då arbetat i stålrör i tre år. Vid [Bauhaus](https://designklassiker.se/stilar/bauhaus/) i Dessau hade han ritat klubbfåtöljen B3, i dag känd som [Wassily](https://designklassiker.se/produkter/wassily-stolen/), och tillsammans med Kálmán Lengyel hade han startat Standard-Möbel i Berlin för att tillverka stålrörsmöblerna. 1928 lämnade han Bauhaus och flyttade till Berlin. Där ritade han B32 och samtidigt karmstolen B64. Samma år skrev han avtal med [Thonet](https://designklassiker.se/varumarke/thonet/) om ett program av stålrörsmöbler. I april 1929 köpte Thonet Standard-Möbel, och 1930 kom tillverkningen av B32 i gång.

Stolen hade ingen känd beställare; den hörde till stålrörsprogrammet för Thonet. Breuer hävdade, enligt Victoria and Albert Museum, att han hade arbetat med idén redan 1926 och till och med diskuterat den med Stam.

Det nya i B32 låg i materialen. Breuers tidigare stålrörsmöbler hade sits och rygg av spända tygdukar. I B32 satte han in ramar av böjt bokträ med käppflätning. För samtiden var flätningen enligt V&A ”an unmistakable allusion to nineteenth-century bentwood furniture” – en otvetydig anspelning på 1800-talets böjträmöbler, alltså på det som Thonet var känt för. Käppflätningen fanns redan i sitsen på Thonets [stol nr 14](https://designklassiker.se/produkter/thonet-nr-14/) från 1859. Thonet räknar själv mötet mellan böjträtraditionen och stålrörsramen som en huvudorsak till stolens popularitet.

## Konstruktion och material

Stolen består av en ram och två paneler. Ramen är förkromat stålrör och saknar bakben: sitsen bärs fritt från stålrörets böj framtill. Bakom sitsen fortsätter rören upp, men de slutar halvvägs upp på ryggen, där de är fastskruvade i ryggens träram. Sits och rygg är separata paneler: ramar av ångböjd bok med käppflätning. I V&A:s exemplar från 1930-talet är boken svartbetsad. Fyra hantverk möts alltså i en stol – förkromning, ångböjning, betsning och flätning.

Thonets S 32 V är 82 cm hög, 46 cm bred och 58 cm djup, med sitthöjden 45 cm och vikten 5,8 kg. V&A:s Thonet-exemplar från 1930-talet mäter 82 × 47 × 57,5 cm. Mellan stolen från 1930-talet och dagens skiljer en centimeter i bredd och en halv i djup.

Karmstolen B64, i dag S 64, bygger på samma ram. Stålröret förlängs utåt och bär armstöd i böjd bok, svartbetsad i V&A:s exemplar. Thonets S 64 V är 58 cm bred och 60 cm djup, armstöden sitter 67 cm över golvet, och stolen väger 7,3 kg.

Thonet gör stolen i flera utföranden, med samma bokstäver för S 32 och S 64:

- **V:** käppflätning på ett stödjande syntetnät
- **N:** sits och rygg i syntetnät
- **PV:** stoppad sits och rygg
- **SPV:** stoppad sits, flätad rygg

Knoll gör Cesca Chair och Cesca Armchair. Ramen finns i polerad krom eller i ultramatt pulverlack i Onyx, White eller Dark Red, boken är svartbetsad eller naturfärgad, sits och rygg är av käpp, och glidskydden är av plast. Knolls stol har samma sitthöjd som Thonets, 45 cm, och är cirka 80 cm hög. Knoll stämplar ramen med sin logotyp och Breuers signatur; det är märkningen att leta efter på en begagnad Knoll-stol.

## Funktion och användning

Cesca är en matstol, och sitthöjden på 45 cm är densamma hos Thonet och Knoll. Den fribärande ramen ger sitsen en viss svikt.

Valet mellan stol och karmstol avgör hur många som får plats vid bordet. S 64 är 58 cm bred mot 46 cm för S 32, tolv centimeter mer per plats. Armstöden ligger 67 cm över golvet; den som vill skjuta in karmstolarna under bordet behöver mäta avståndet till bordsskivans underkant först.

Sitsen är det man väljer mest kring. Hos Thonet ligger käppflätningen i S 32 V på ett syntetnät, och den som inte vill ha flätning alls kan välja syntetnät eller stoppning. Knolls Cesca Chair och Cesca Armchair har käpp i sits och rygg.

Stolen väger 5,8 kg utan armstöd och 7,3 kg med, så den går att lyfta med en hand. Knoll levererar den fullt monterad.

## Plats i designhistorien

V&A skriver det rakt ut: B32 ”was not the first cantilevered chair”. Den var inte först, och i flera decennier bar den inte ens sin formgivares namn i tillverkarens katalog.

Bakom rättegångarna stod Anton Lorenz. Den 1 juni 1932 slog Reichsgericht i Leipzig fast att Mart Stam var den konstnärlige upphovsmannen till den kubiska fribärande stolen i stålrör. Det var upphovsrätt, inte patent. Enligt V&A fick Lorenz efter ”a complex series of lawsuits” ensamrätt att tillverka alla rätvinkliga stolar med bara två ben. Breuer kunde inte längre göra anspråk på B32 som sin design, och i Thonets kataloger ersattes hans namn med Stams, även om stolen ofta publicerades som Breuers. Bundesgerichtshof bekräftade 1961 att Stams stol var upphovsrättsligt skyddad, och igen den 27 maj 1981, i domen som kallas Stahlrohrstuhl II. Därav fotnoten i dagens produktblad.

![Två fribärande stålrörsfåtöljer på en grön utställningsyta: till vänster Anton Lorenz KS 41 med armstöd i trä och randig klädsel, till höger Marcel Breuers SS 32 med orange duk och svarta armstöd](https://designklassiker.se/wp-content/uploads/2026/10/cesca-stolen-ss-32-ks-41.jpg)
*Breuers SS 32 (B 34) från 1928, till höger, och Anton Lorenz fribärande fåtölj KS 41 från omkring 1931, båda tillverkade av Thonet. MAK, Wien. Foto: Gryffindor / Wikimedia Commons, CC0*

Under Breuers namn kom stolen tillbaka på 1960-talet. Italienska Gavina tillverkade den då, och under samma årtionde fick den namnet Cesca. [Knoll](https://designklassiker.se/varumarken/knoll/) köpte Gavina 1968 och har gjort stolen sedan dess. De två tillverkarna har alltså var sin rättighetshistoria: Thonet genom avtalet med Breuer 1928 och köpet av Standard-Möbel 1929, Knoll genom Gavina. Ingen av dem tillverkar en kopia av den andras stol.

Spridningen syns i museerna. V&A har både B32 och B64 i flera exemplar, från 1930-talet till omkring 1970, och kallar B32 ”one of the most ubiquitous of all modernist chairs”, en av de mest allestädes närvarande modernistiska stolarna. Thonet nöjer sig med ”one of the most successful cantilever chairs to this day”. MoMA i New York har både B32 och B64 från Gebrüder Thonet. Art Institute of Chicago har en karmstol som Gavina tillverkade 1969–71 och Knoll International sålde. I Wien visade MAK 2019–2020 en B32 från 1930-talet i utställningen *Bugholz, vielschichtig* om Thonet och den moderna möbeldesignen, där stålrörsstolen stod bland böjträmöblerna.

Stolen är i produktion hos båda tillverkarna. Knolls listpris i USA var i oktober 2026 1 525 USD för Cesca Chair och 1 586 USD för Cesca Armchair.

## Fakta

- **Designer:** [Marcel Breuer](https://designklassiker.se/designers/marcel-breuer/); konstnärlig upphovsrätt [Mart Stam](https://designklassiker.se/designer/mart-stam/) enligt Thonet
- **Designår:** 1928, Berlin
- **Tillverkad sedan:** 1930 (Thonet)
- **Modellnamn:** B32 / S 32 (utan armstöd), B64 / S 64 (med armstöd); Cesca Chair och Cesca Armchair hos Knoll
- **Ursprunglig tillverkare:** Gebrüder Thonet
- **Aktuell tillverkare:** [Thonet](https://designklassiker.se/varumarke/thonet/) (S 32, S 64) och [Knoll](https://designklassiker.se/varumarken/knoll/) (Cesca)
- **Material:** Förkromat stålrör, ångböjd bok, käppflätning
- **Dimensioner:** S 32 V: 82 × 46 × 58 cm (h × b × d), sitthöjd 45 cm; S 64 V: 82 × 58 × 60 cm, armstödshöjd 67 cm
- **Vikt:** 5,8 kg (S 32 V), 7,3 kg (S 64 V)
- **Varianter:** Thonet: käpp på syntetnät, syntetnät, stoppad sits och rygg, stoppad sits med flätad rygg. Knoll: polerad krom eller ultramatt pulverlack, svartbetsad eller naturfärgad bok
- **Pris idag:** Knoll, USA, oktober 2026: 1 525 USD (stol), 1 586 USD (karmstol); svenskt pris saknas i källorna
- **Museikollektion:** Victoria and Albert Museum, MoMA, Art Institute of Chicago
- **Status:** I produktion hos Thonet sedan 1930 och hos Knoll sedan 1968

## Källor

1. [Model B32 (W.10-1989)](https://collections.vam.ac.uk/item/O114123/), Victoria and Albert Museum, 2026
2. [Model B32 (CIRC.824-1968)](https://collections.vam.ac.uk/item/O372092/), Victoria and Albert Museum, 2026
3. [Model B64 (W.36-1983)](https://collections.vam.ac.uk/item/O371978/), Victoria and Albert Museum, 2026
4. [Model B33 (W.33-2016)](https://collections.vam.ac.uk/item/O1323794/), Victoria and Albert Museum, 2026
5. [Urteil vom 27. Mai 1981, I ZR 102/79 (Stahlrohrstuhl II)](https://lexetius.com/1981,1), Bundesgerichtshof, 1981
6. [S 32 V](https://www.thonet.de/en/all-products/detail/s-32-v), Thonet, 2026
7. [S 64 V](https://www.thonet.de/en/all-products/detail/s-64-v), Thonet, 2026
8. [Marcel Breuer and Thonet](https://www.thonet.de/en/magazine/history-brand/detail/marcel-breuer-and-thonet), Thonet, 2026
9. [Cesca Chair with Arms](https://www.knoll.com/product/cesca-chair-with-arms), Knoll, 2026
10. [Marcel Breuer](https://www.knoll.com/designer/Marcel-Breuer), Knoll, 2026
11. [”Cesca” Armchair (1971.16)](https://www.artic.edu/artworks/35668/cesca-armchair), Art Institute of Chicago, 2026
12. [Cesca Side Chair (model B32), 835.1942](https://www.moma.org/collection/works/4462), Museum of Modern Art, 2026