Jetson – Bruno Mathssons vridbara fåtölj i stål

Jetson vrider sig tillbaka. Snurrfoten under Bruno Mathssons fåtölj har det som DUX kallar en minnesfunktion: stolen roterar tillbaka till ursprungsläget. Mathsson ritade fåtöljen i stål 1965, enligt Röhsska museet och Bruno Mathsson International, som skriver att den visades i Malmö våren 1966. DUX tillverkade den samma år och daterar i dag sin Jetson till 1969. Den finns hos två tillverkare. DUX gör Jetson, med armstöd, och Bruno Mathsson International gör sedan 2005 Jetson 66, det som företaget kallar fåtöljens ursprungliga utförande, utan armstöd. Mathsson var enligt Bruno Mathsson International inspirerad av ”den då gryende rymdåldern”, och namnet kommer enligt DUX från ”en känd amerikansk tv-serie”. Vilken serie säger DUX inte.

Designbakgrund

”I början av 1960-talet väcktes Bruno Mathssons intresse för stål som möbelmaterial”, skriver Bruno Mathsson International. ”Han såg däri en möjlighet att skapa en ny typ av spänstiga, sparsmakade möbler, som i formen kunde förena tidlös elegans med god sittkomfort.” Under årtiondet blev det enligt företaget ”en stor rad möbler i både trä och stål”. Två av hans stolar från 1930- och 40-talen, arbetsstolen Eva, ritad 1934 enligt Nationalmuseum, och vilstolen Pernilla från 1944, är av böjt trä med flätad sadelgjord och hör till den svenska funktionalismen.

Jetson tillverkades av DUX. Enligt DUX träffades Mathsson och Eric Ljung från DUX på 1950-talet och blev vänner, och vänskapen ledde till att DUX tillverkade hans möbler. Under 1960- och 1970-talen hade Mathsson och DUX ”ett nära och kreativt partnerskap”, skriver företaget.

Om åren finns två berättelser. Bruno Mathsson International skriver: ”Inspirerad av den då gryende rymdåldern ritade Bruno Mathsson år 1965 en fåtölj i stål som på våren 1966 kunde presenteras vid en utställning i Malmö.” Röhsska museet anger också ”Designed 1965”. I DUX:s egen tidslinje står det under 1966: ”Jetson tillverkas”. Nationalmuseum har ett exemplar som DUX tillverkade 1966, och både Nationalmuseum och Röhsska har exemplar med inventarienummer från 1968.

DUX berättar en annan historia. På produktsidan skriver DUX att Mathsson ägnade ”tre år åt att formge denna futuristiska fåtölj” och att resultatet ”avtäcktes på en utställning på Nordiska Galleriet i Stockholm 1969 och gjorde stor succé”. DUX:s katalog från 2020 daterar stolen ”DESIGN BRUNO MATHSSON 1969”, och Nasjonalmuseet i Oslo skriver ”design 1969” om sitt exemplar från DUX.

Om tiden skrev DUX 2020 att stolen skapades ”in the 1960s when the world was obsessed with going to the moon”. Bruno Mathsson International sammanfattar: ”Fåtöljen fick namnet Jetson, en avskalat skulptural och bekväm fåtölj, som hörde framtiden till.”

Konstruktion och material

Jetson är en sitskorg på en fot. Korgen är en ram av stålrör, och det som bär kroppen är textil eller nät i ramen. Bo Thelander, vd för Bruno Mathsson International, sa 2005 i Scandinavian Design att Mathsson ”developed a new solution of using a frame with the supporting textiles forming the seat”. Enligt Thelander prövades nät redan när stolen ritades, men det ”failed to meet the technical requirements”. Bakom stålet ligger samma tanke som i böjträmöblerna: ”Precis som i sina böjträmöbler strävade han efter att minimera stoppningen och låta formen ge den goda sittkomforten”, skriver företaget.

Jetson 66, modell Mi 466, har enligt Bruno Mathsson International en sitskorg av stålrör med skoning i svart läder, Elmosoft 99999, och svart bärande nät av höghållfast polyester. I stället för nät finns vit eller svart bärande tät väv och bärande tät linneväv, den senare med skoning i läder Elmosoft 54035. Huvudkudden och den pikerade sitsdynan har stoppning av polyeter (CMHR) och är som standard klädda i svart läder, och dynan finns kort eller lång. Underredet är förkromat, av massivt specialstål, och alla varianter kan fås med svart pulverlack, RAL 9005 finstruktur. Fåtöljen är 57 centimeter bred, 82 djup och 89,5 hög, med sitshöjden 32 centimeter.

DUX:s Jetson är bredare. Sittelementet är av rör, ”förkromat, svart eller grönt med bärande tyg och läderkant”, kudden har ”markerade sömmar och fyllning av polyeter”, och DUX beskriver formen som ”en skålformad sits och högt ergonomiskt utformat ryggstöd med nackstöd”. Stativet och foten är förkromade, ”med rotorkonstruktion och minne”. Klädseln finns i flera färger, i tyg eller läder. Enligt DUX:s katalog från 2020 är stolen 65 centimeter bred, 83 djup och 97 hög, och Nasjonalmuseets exemplar från 2007 är 66 centimeter brett. På DUX:s bilder har stolen armstöd. Jetson 66 saknar dem.

Museiexemplaren visar att den bärande textilen har bytts genom åren. Röhsskas exemplar daterat 1965–1967 är av stål och hampa, och exemplaret från 1971, en gåva från DUX, av stål och polyesterfiber. Nasjonalmuseets exemplar från 2007 har ”bærende vev eller nett i nylon”. Nationalmuseums exemplar från 1966 mäter 98 × 56 centimeter.

Funktion och användning

Bruno Mathsson International kallar Jetson 66 en ”vridbar fåtölj med återgångsmekanism”. DUX beskriver en snurrfot med minnesfunktion, ”som innebär att stolen roterar tillbaka till ursprungsläget”. Ryggen är hög och har stöd för huvudet i båda utförandena: en huvudkudde på Jetson 66, ett nackstöd på DUX:s Jetson.

Utförandena sitter olika högt. Jetson 66 har sitshöjden 32 centimeter, enligt Bruno Mathsson International. För två DUX-exemplar som har auktionerats på Bukowskis anges sitthöjden till cirka 40 och cirka 42 centimeter.

Till Jetson 66 gör Bruno Mathsson International en hel uppsättning. Jetson 66 fotpall, Mi 467, har ram av stålrör och bärande väv eller nät och är 48 centimeter bred, 44 djup och 42 hög. Fotpall 69, Mi 469, har samma mått och en pikerad dyna. Läsborden, Läsbord 66 och Läsbord 69, är av förkromat stål, och ”armen och läsbordet är var för sig steglöst justerbara i höjd och vinkel”. Jetson bord har skiva av rastrerat eller transparent glas eller vit kompaktlaminat. I DUX:s fåtöljsortiment finns ingen pall eller något bord till Jetson (oktober 2026).

Plats i designhistorien

Jetson finns i tre museisamlingar. Nationalmuseum i Stockholm har en ”Fåtölj ’Jetson’” som DUX tillverkade 1966 (NMK 18/1968). Röhsska museet i Göteborg har två: ett exemplar daterat 1965–1967 (RKM 53-1968) och ett från 1971 som DUX skänkte (RKM 9-1971). Nasjonalmuseet i Oslo fick 2007 ett exemplar som DUX tillverkade samma år.

DUX kallar Jetson ”en ikon i svensk möbeldesignhistoria” och ”en milstolpe i Bruno Mathssons produktionsprogram” och skriver att den ”har varit föremål för flitig kopiering”. I katalogen från 2020 skrev företaget att stolen ”has beaten sales records for six consecutive years”.

Fåtöljen har inte gjorts på samma sätt hela tiden. Enligt Scandinavian Design, som 2005 byggde på Bruno Mathsson Internationals uppgifter, hade originalutförandet då varit ur produktion ”a number of years”. Samma år återintroducerade Bruno Mathsson International fåtöljen ”i sitt ursprungliga utförande under namnet Jetson 66”, och Thelander sa att Mathsson ”saw the possibilities in steel to create light resilient furniture”. Nasjonalmuseets exemplar visar att DUX gjorde sin Jetson 2007.

Äldre DUX-exemplar går på auktion. Bukowskis har haft ett par 2024, ”labelled”, och ett exemplar 2021 som var ”Signed Dux in upholstery”. Vad som skiljer original från kopior i allmänhet, och hur skyddet för brukskonst fungerar, går köpguiden Original eller kopia igenom.

Ny säljs DUX:s Jetson i DUX:s egna butiker och hos företagets återförsäljare, och Jetson 66 hos Bruno Mathsson Internationals återförsäljare, som företagets återförsäljarsök på mathsson.se visar. Ingen av tillverkarna anger pris på produktsidan (oktober 2026). DUX tillverkar i dag också Karin och Pernilla 69.

Två tillverkare, två namn och två bredder. I båda vrider sig stolen tillbaka.