# LC4 – schäslongen som ställs in utan mekanism

> LC4 ritades 1928 av Le Corbusier, Pierre Jeanneret och Charlotte Perriand: en vagga av stålrör som vilar lös på sin bas. Cassina tillverkar den sedan 1965.

Källa: https://designklassiker.se/produkter/lc4/ · Designklassiker av Christian Rosberg på Designklassiker · Publicerad 12 oktober 2026 · Uppdaterad 12 oktober 2026

”Siège à position variable, sans mécanisme.” Så beskriver Centre Pompidou i Paris schäslongen i sin samling: en sittmöbel med valfritt läge, utan mekanism. Vaggan av förkromat stålrör ligger lös på en svart bas, och den som vill ligga brantare eller flackare låter den glida till en ny vinkel. [Le Corbusier](https://designklassiker.se/designers/le-corbusier/), Pierre Jeanneret och [Charlotte Perriand](https://designklassiker.se/designers/charlotte-perriand/) ritade den 1928. Thonet tillverkade den från 1930 som B 306, men konstruktionen var dyr och exemplaren få. Det kommersiella genombrottet kom först med [Cassina](https://designklassiker.se/varumarken/cassina/), som har tillverkat den sedan 1965. I nästan sextio år hette den LC4 i Cassinas katalog. Sedan 2022–2023 heter den 4 Chaise longue à réglage continu, schäslong med steglös inställning, med modellnumret först.

## Designbakgrund

I april 1927 började Le Corbusier, enligt Fondation Le Corbusier, studera olika sätt att sitta, som sittmöblerna sedan skulle anpassas efter. Samma höst anställdes Charlotte Perriand i ateljén på 35 rue de Sèvres i Paris, som han drev med kusinen [Pierre Jeanneret](https://designklassiker.se/designer/pierre-jeanneret/). Hon fick ansvaret för möbler och inredningsutrustning. 1928 utvecklade Le Corbusier programmet tillsammans med Jeanneret och Perriand under titeln *Équipement intérieur d’une habitation*, en bostads inredningsutrustning. Schäslongen kom till i samma serie som fåtöljen med vippbar rygg och Grand Confort.

Victoria and Albert Museum i London nämner Le Corbusiers intresse för franska patentmöbler och möjligen en gungstol i böjträ från Thonet i Wien, från omkring 1880. Ett undervisningsmaterial från Académie de Strasbourg pekar ut den medicinska vilstolen *Surrepos*, som doktor Pascaud tog fram 1925, och Thonets gungstol. Bågen från gungstolen går igen i vaggan, men schäslongen gungar inte. Den ligger kvar i det läge man ställer den i.

Hösten 1929 visades den på Salon d’Automne i Paris, i trions *Équipement intérieur d’une habitation*, tillsammans med Fauteuil grand confort och Fauteuil à dossier basculant. Rummet runt möblerna, med väggar och tak i stål och glas, var Perriands formgivning. 1930 började [Thonet](https://designklassiker.se/varumarke/thonet/) serietillverka schäslongen som modell B 306.

Museerna och tillverkaren krediterar alla tre: MoMA i New York, Musée des Arts Décoratifs och Centre Pompidou i Paris, V&A, Nationalmuseum i Stockholm och Cassina. Det som är känt är att Perriand ansvarade för ateljéns möbler och att Le Corbusiers sittstudier från 1927 var en utgångspunkt. Hur arbetet fördelades mellan de tre är inte belagt.

## Konstruktion och material

Schäslongen består av tre delar, och V&A har katalogiserat sitt exemplar just så: ram, bas och överdrag. Ramen, vaggan, är en båge av förkromat stålrör som bär madrassen. Basen är av lackerad stålplåt, och vaggan vilar fritt på dess tvärslåar. Slåarna är klädda med gummislangar, som gör att vaggan står stadigt i varje vinkel men ändå glider när man flyttar tyngden.

![Schäslongens vagga av förkromat stålrör vilande på den svarta basen, utan madrass](https://designklassiker.se/wp-content/uploads/2026/10/lc4-ram-och-bas.jpg)
*Ram och bas till schäslongen, ritad 1928, utan klädsel. Musée des Arts Décoratifs, Paris. Foto: SiefkinDR / Wikimedia Commons, CC BY-SA 4.0*

Tillverkningen var krävande. V&A:s exemplar från Thonet-tiden är gjort av förkromat stålrör, målad stålplåt, metallfjädrar, gummi och hästhud. ”The construction is complex and expensive, demanding three types of metal and numerous welded joints”, skriver museet. Konstruktionen var komplicerad och dyr, med tre sorters metall och många svetsfogar, och det förklarar enligt V&A varför schäslongen aldrig tillverkades i stort antal. Den har betydligt fler svetsar än bockningar.

Klädseln har skiftat. MoMA:s exemplar har tyg och läder, V&A:s hästhud, och Musée des Arts Décoratifs exemplar från 1930 saknar klädsel helt. Måtten skiljer sig också något, eftersom höjden beror på vilken vinkel vaggan står i: Centre Pompidous exemplar mäter 70 × 55 × 160 centimeter (höjd × bredd × längd), MoMA:s 67 × 58,4 × 158,4 och Nationalmuseums Cassina-exemplar från 1966 83 × 54 × 160. Längden har legat kvar kring 160 centimeter.

Cassina gör i dag ramen förkromad eller mattsvart lackerad, medan basen alltid är mattsvart. Madrassen kläs i läder eller hårskinn, och till den hör en nackrulle i svart läder.

## Funktion och användning

V&A kallar schäslongen en flexibel möbel för läsning och vila. I programmet från 1928 var den en av flera sittmöbler, var och en anpassad efter ett sätt att sitta eller vila, och schäslongen var den man låg i. Ett fotografi från 1928 eller 1929, i Archives Charlotte Perriand, visar henne liggande i den.

Den hör hemma där man läser och vilar, i vardagsrummet eller arbetsrummet, och den kräver golvyta: omkring 160 centimeter på längden och drygt en halvmeter på bredden. Inställningen kräver inga handtag eller spärrar. Man flyttar tyngden, och vaggan glider längs basens gummiklädda tvärslåar till ett nytt läge, mer upprätt eller mer bakåtlutat.

I Cassinas Durable-versioner sitter madrassen fast med kardborreband, så att schäslongen är lättare att ta isär, och stoppningen är enligt Cassina av återvunnet eller biobaserat material.

## Plats i designhistorien

Fondation Le Corbusier räknar schäslongen, Grand Confort och fåtöljen med vippbar rygg som programmets emblematiska metallsittmöbler från 1928–1929. De hör till de tidiga förkromade stålrörsmöblerna i [funktionalismen](https://designklassiker.se/stilar/funktionalism/).

Thonet sålde få. Sotheby’s anger i en auktionskatalog från 2018 att 172 exemplar såldes 1930–1935; V&A skriver bara att schäslongen aldrig tillverkades i stort antal. Museerna tog in den ändå. Thonet Industries gav MoMA ett exemplar 1950, och 1966 köpte Musée des Arts Décoratifs ett Thonet-exemplar från 1930 medan Nationalmuseum i Stockholm köpte ett som Cassina tillverkat samma år. V&A fick sitt 1989, och Centre Pompidou köpte sitt 1993. V&A:s exemplar står i V&A East Storehouse och kan ses efter bokning; Nationalmuseums visas inte.

Perriand tog själv formen vidare. I Japan lät hon 1940 göra schäslongen i bambu, ek, bok och aluminium, och den visades på varuhuset Takashimaya 1941. I Zürich tillverkade galleristen Heidi Weber från 1959 fyra av modellerna: schäslongen, Grand Confort i två storlekar och fåtöljen med vippbar rygg. 1964, medan Le Corbusier levde, fick Cassina licensen, och 1965 började tillverkningen i Meda av de fyra första modellerna. De blev början på Cassinas återutgåvor av mästarnas möbler, I Maestri. När Webers kontrakt löpte ut 1978 utökade Cassina kollektionen i samarbete med Perriand och Fondation Le Corbusier.

2022–2023 tog Cassina bort LC-beteckningarna och gick tillbaka till de franska namnen, med modellnumret först. Enligt Cassinas meddelande, som den brittiska återförsäljaren Aram återgav i januari 2023, hängde bytet ihop med ett förnyat samarbete med Fondation Le Corbusier, Pierre Jeannerets arvingar och Perriands dotter Pernette Perriand-Barsac, och det var enligt meddelandet ”a statement of authenticity”, ett sätt att markera äktheten, inför I Maestris femtioårsjubileum. Till sextioårsjubileet för de fyra första modellerna gav Cassina 2025 ut begränsade upplagor i rött, blått och grönt, och schäslongen kom också i självbärande sadelläder. Upplagorna fanns att köpa till september 2026.

På auktion är det Thonet-exemplaren som når höga belopp. I mars 2011 sålde Christie’s i Paris en tidig B 306 ur samlingarna på Château de Gourdon för 121 000 euro inklusive avgifter, mot ett utrop på 50 000–70 000 euro, enligt Christie’s uppgifter som chairblog.eu återgav. Sotheby’s i Paris ropade 2018 ut ett exemplar klätt i leopardskinn, från Maharajan av Indores palats Manik Bagh, för 120 000–180 000 euro; slutpriset framgår inte av katalogen.

Cassina tillverkar schäslongen på licens från Fondation Le Corbusier och upphovspersonernas arvingar. Hos tyska återförsäljare kostade den i oktober 2026 omkring 5 200–5 900 euro, beroende på ram och klädsel. Ett nytt exemplar känns igen på Cassinas äkthetsmärkning: Le Corbusiers signatur, logotypen Cassina I Maestri och ett löpande produktionsnummer som stämmer med ett medföljande identitetskort. Numret används också för att arvingarna ska kunna kontrollera upphovsrättsersättningen, och namnet Cassina står dessutom på stålramen. Märkningen är Cassinas nuvarande och säger inget säkert om äldre exemplar. Den som letar efter ett tidigt original bör veta att V&A beskriver de senare versionerna, från slutet av 1950-talet och framåt, som annorlunda konstruerade än originalen. Nittiosju år efter Salon d’Automne tillverkas schäslongen fortfarande, med en lös vagga på en bas och utan mekanism.

## Fakta

- **Designer:** [Le Corbusier](https://designklassiker.se/designers/le-corbusier/), [Pierre Jeanneret](https://designklassiker.se/designer/pierre-jeanneret/) och [Charlotte Perriand](https://designklassiker.se/designers/charlotte-perriand/)
- **Designår:** 1928
- **Första visning:** Salon d'Automne, Paris, 1929
- **Lanseringsår:** 1930, som B 306 hos Thonet
- **Ursprunglig tillverkare:** [Thonet](https://designklassiker.se/varumarke/thonet/) (första hälften av 1930-talet)
- **Senare tillverkare:** Heidi Weber, Zürich (från 1959)
- **Aktuell tillverkare:** Cassina, Meda (licens 1964, tillverkning sedan 1965)
- **Modellnamn:** B 306 (Thonet); LC4 (Cassina 1965–2022/2023); 4 Chaise longue à réglage continu (Cassina sedan 2022–2023)
- **Material:** Ram av förkromat stålrör (hos Cassina även mattsvart lackerat), bas av lackerad stålplåt, gummi; klädsel i tyg, läder eller hårskinn; nackrulle i läder
- **Dimensioner:** Cirka 70 × 55 × 160 cm (H × B × L, Centre Pompidous Thonet-exemplar); höjden beror på vinkeln
- **Cirkapris i dag:** Omkring 5 200–5 900 euro (tyska återförsäljare, oktober 2026)
- **Museikollektion:** MoMA, Musée des Arts Décoratifs, Centre Pompidou, V&A, Nationalmuseum, Sainsbury Centre
- **Status:** I produktion hos Cassina sedan 1965

## Källor

1. [Chaise longue B 306 (AM 1993-1-687)](https://www.centrepompidou.fr/cpv/resource/c4rzL8E/r6q6rd), Centre Pompidou, Musée national d'art moderne, 2026
2. [Chaise longue (W.11:1 to 3-1989)](https://collections.vam.ac.uk/item/O34133/chaise-longue-le-corbusier), Victoria and Albert Museum, 2026
3. [Mobilier](https://www.fondationlecorbusier.fr/le-corbusier/oeuvres/mobilier/), Fondation Le Corbusier, 2026
4. [Chaise Longue (LC/4), 223.1950](https://www.moma.org/collection/works/2796), Museum of Modern Art, 2026
5. [Charlotte Perriand (1903–1999)](https://madparis.fr/~period/item_4454.html), Musée des Arts Décoratifs, 2026
6. [Vilstol (NMK 75/1966)](http://collection.nationalmuseum.se/en/collection/item/5070/), Nationalmuseum, 2026
7. [Charlotte Perriand – les connivences](https://pedagogie.ac-strasbourg.fr/fileadmin/pedagogie/histoiredesarts/option/Charlotte_Perriand/5._Perriand_connivences.pdf), Académie de Strasbourg
8. [Steel Furniture](https://old.eguide.pavillon-le-corbusier.ch/en/objekt/moebel-aus-stahl/), Pavillon Le Corbusier, Museum für Gestaltung Zürich, 2026
9. [LC Collection – authenticity mark](https://www.cassina-ixc.jp/lc50/authenticity_mark.html), Cassina ixc., 2026
10. [Cassina – 60 years of the collection by Le Corbusier, Pierre Jeanneret, Charlotte Perriand](https://www.archiproducts.com/en/newsletter/dossier/cassina-60-years-of-the-collection-by-le-corbusier-pierre-jeanneret-charlotte-perriand_919930), Archiproducts (text från Cassina)
11. [Design, Paris, lot 3](https://www.sothebys.com/en/auctions/ecatalogue/2018/design-pf1804/lot.3.html), Sotheby's, 2018
12. [A return to the original French names](https://www.aram.co.uk/blogs/journal/a-return-to-the-original-french-names), Aram (återförsäljarens journal, återger Cassinas meddelande), 2023
13. [Lounge chair B306 by Le Corbusier, Pierre Jeanneret and Charlotte Perriand](https://chairblog.eu/2011/04/11/lounge-chair-b306-by-le-corbusier-pierre-jeanneret-and-charlotte-periand/), chairblog.eu (återger Christie's), 2011