# Paimio-stolen – Aaltos fåtölj för ett sanatorium > Alvar Aalto ritade Paimio-stolen 1931–32 för ett finskt sanatorium. Sits och rygg är ett enda ark böjd björkplywood, och Artek tillverkar den än i dag. Källa: https://designklassiker.se/produkter/paimio-stolen/ · Designklassiker av Christian Rosberg på Designklassiker · Publicerad 10 oktober 2026 · Uppdaterad 16 oktober 2026 Sits och rygg är ett enda ark böjd björkplywood. Det rullar ihop sig i en volut vid nacken och en vid knävecket och sitter fast i ramen i bara fyra punkter, så att det ser ut att sväva mellan två slutna slingor av limmad björk. [Alvar Aalto](https://designklassiker.se/designers/alvar-aalto/) ritade fåtöljen 1931–32 för Paimio sanatorium, ett tuberkulossanatorium i sydvästra Finland där han ritade både byggnaden och möblerna. Otto Korhonens möbelfabrik i Åbo tillverkade den, och i dag gör [Artek](https://designklassiker.se/varumarken/artek/) den under namnet Armchair 41 ”Paimio”. Aalto byggde den helt i trä, samtidigt som Bauhaus och Le Corbusier satte människor i stålrör. I juli 2026 skrevs sanatoriet in på Unescos världsarvslista. ## Designbakgrund Aalto vann arkitekttävlingen om Paimio sanatorium 1929, och byggnaden stod klar 1933. Under de åren ritade han inte bara huset utan också inredningen, enligt Sainsbury Centre i Norwich tillsammans med [Aino Aalto](https://designklassiker.se/designer/aino-aalto/). Stolen tillskrivs ändå Alvar Aalto ensam i museernas kataloger. Docomomo Finland kallar sanatoriet ett experimentprojekt för trä- och plywoodmöbler: här prövade Aalto och Otto Korhonen på [Huonekalu- ja Rakennustyötehdas](https://designklassiker.se/varumarke/huonekalutehdas-korhonen/) i Åbo de metoder för limmat och böjt trä som de hade börjat utveckla i slutet av 1920-talet. Aaltos biograf Göran Schildt beskriver, citerad i en katalogtext från auktionshuset Phillips, hur Aalto såg sanatoriet som en vårdhandling där varje arkitektonisk detalj hade en klinisk funktion. Fåtöljen var en sådan detalj. Vilket rum den ritades för är källorna däremot oense om: Victoria and Albert Museum anger föreläsningssalen, Metropolitan Museum och Sainsbury Centre talar om patienternas vilorum. Materialvalet var ett ställningstagande. Aalto tyckte att stålrörsmöblerna från Bauhaus och Le Corbusier var kalla och föredrog trä, som dessutom var Finlands viktigaste och mest tillgängliga råvara. Kritiken formulerade han själv 1940, i essän ”The Humanizing of Architecture” i tidskriften Technology Review: ”Steel is too good a conductor of heat.” Stål leder värme för bra, och förkromade ytor ger dessutom för skarpa reflexer och fel akustik i ett rum, skrev han. Artek beskriver stolen som en nytolkning av klubbfåtöljen. Jämförelsen med Marcel Breuers klubbfåtölj B3 i stålrör ligger nära till hands och görs i flera texter, men den finns inte belagd i Aaltos egna ord. Fabriken levererade stolarna till sanatoriet 1932–33. Enligt V&A började den 1933 också sälja dem till allmänheten, tillsammans med andra Aalto-möbler. ## Konstruktion och material Ramen består av två sidor, var och en en remsa av limmade björkskikt som formböjts till en sluten slinga: armstöd, ben och golvmed i ett enda svep. Mellan sidorna hänger sitsen, ett tunt ark formpressad björkplywood där sits och rygg är samma stycke. Det är fäst i ramen i fyra punkter och fjädrar därför en aning. Aalto ska ha beskrivit upphängningen som ett sätt att göra en trästol ”mjuk”. V&A:s exemplar W.41-1987, tillverkat omkring 1935, visar hur tunt materialet är. Sitsen består av sju korslagda fanerskikt, vart och ett 1–1,2 mm tjockt. Ramens ytfaner är 3 mm och de inre skikten 5 mm. Tre massiva stag håller ihop konstruktionen: två fäster sitsen i ramen, det tredje stagar benen under sitsen. De två ramsidorna skärs ur samma skiva. Artek förklarar att armstöden tas ur ett stycke som sedan delas i två, så att de håller balansen när träet åldras. På V&A:s exemplar stämplades ytfaneren för att halvorna skulle kunna paras ihop vid monteringen, och båda ramarna bär siffran ”103” på undersidan. Tidiga produktionsexemplar har dessutom snitt i ryggens överdel. V&A låter frågan stå öppen om de var dekor eller skulle göra kurvan lättare att böja. Måtten skiljer sig något mellan exemplaren. Tidiga stolar är omkring 63–66 cm höga och 60–61 cm breda, medan djupet varierar mellan 83 och 89 cm. V&A:s exemplar mäter 63,5 cm i höjd, 61 cm i bredd och 89 cm i djup. Före 1935 fanns fler färgval och utrymme för specialmått. Det året grundade Alvar och Aino Aalto, Maire Gullichsen och Nils-Gustav Hahl Artek, som tog över försäljningen medan Korhonens fabrik fortsatte att tillverka. Enligt V&A standardiserades produktionen därefter. Museet nämner också versioner med stoppad sits. I dag gör Artek två utföranden: ram i formböjd massiv björklamell, klarlackad, och sitsskal i formpressad björkplywood, lackerat svart eller vitt. ## Funktion och användning Paimio-stolen är en vilfåtölj, inte en stol att äta vid. Ryggen lutar bakåt i samma stycke som sitsen, och fyrpunktsupphängningen gör att skalet fjädrar och ger efter när man sätter sig. Med stolen följer en berättelse: ryggens lutning ska ha valts för att tuberkulospatienterna skulle få lättare att andas. Sainsbury Centre återger den som fakta, Phillips skriver ”reputedly” – det sägs. Från Aalto själv finns ingen sådan uppgift, så berättelsen får förbli en berättelse. De praktiska skälen går däremot att belägga. Enligt Sainsbury Centre gjorde träet stolen varm att ta i, hygienisk, lätt att rengöra och lätt att flytta – egenskaper som räknades på ett sanatorium. Artek ger samma skötselråd för allt sitt lackerade trä, inte bara för modell 41. Torka av med en mjuk trasa fuktad i vatten och lite neutralt rengöringsmedel, och torka sedan torrt utan att gnida, så att ytan inte poleras ojämnt. Undvik starka lösningsmedel som aceton och thinner, heta föremål och hett vatten, och stora växlingar i temperatur och luftfuktighet. Klarlackat trä ändrar dessutom färg med tiden av UV-ljuset. Små repor bättrar man med en fin pensel och vattenbaserat klarlack i glansgrad 20–25. Äldre ytor med stark patina behandlas i stället med möbelvax. Ett äldre exemplar bör inte målas om. Auktionshusen noterar ommålning i sina konditionsrapporter: stolen som Bukowskis sålde i Helsingfors 2018 hade målats om senare. Vid dateringen hjälper tillverkarstämplar och etiketter – Huonekalu- ja Rakennustyötehdas, Artek, den brittiska importören Finmar eller New Furniture Inc. i New York – liksom siffermärkningar på ramarnas undersida och snitten i ryggen på vissa tidiga exemplar. Ingen av källorna beskriver däremot systematiskt hur ett original skiljs från en replik. ## Plats i designhistorien Det internationella genombrottet kom i november 1933, när stolen visades på utställningen av finsk design hos varuhuset Fortnum & Mason i London, ordnad med tidskriften The Architectural Review och känd som ”Wood Only”. Sainsbury Centre kallar den Aaltos första stora internationella framgång. Stolarna skeppades ofta i delar till Storbritannien, där Finmar sålde dem, och enligt V&A hörde de till Aaltos mest framgångsrika produkter under 1930-talet. Hans plywoodmöbler gick i stora mängder till Storbritannien och USA och påverkade formgivare där; Phillips katalogtext nämner [Charles och Ray Eames](https://designklassiker.se/designers/charles-och-ray-eames/). V&A kallade 2006 fåtöljen den mest kända plywoodstolen i sin tid och ett nyckelobjekt för en ”humaniserad” modernism – och konstaterade att den imiterats mycket. Sainsbury Centre ser den som ett tydligt exempel på Aaltos syn på [funktionalismen](https://designklassiker.se/stilar/funktionalism/): böjt trä och flytande linjer där kontinenten valde stålrör. Samma år som fåtöljen kom ut i allmän försäljning, 1933, kom också hans pall [Stool 60](https://designklassiker.se/produkter/stool-60/). Av de två är fåtöljen den som tydligast visar varför Aalto valde trä: den fjädrar, den tar emot hela kroppen och den är varm att ta i. Stolen finns i samlingarna hos V&A i London, Vitra Design Museum i Weil am Rhein, Sainsbury Centre i Norwich och Metropolitan Museum och MoMA i New York. På auktion har tidiga exemplar från Korhonens fabrik klubbats för 17 010 € på Bukowskis i Helsingfors 2018 – ett exemplar köpt från sanatoriet på 1950-talet, utropat till 3 000–4 000 € – och för 60 000 kr på Bukowskis höstauktion 2023, en stol köpt på 1930-talet till Villa Mamre utanför Gävle. Phillips i New York sålde 2014 ett exemplar från omkring 1935 för 22 500 USD, och Phillips i London sålde i maj 2024 ett 1950-talsexemplar tillverkat för Artek för 5 080 GBP, båda beloppen med köparprovision. Ny kostar stolen omkring 58 500 kr hos återförsäljare (oktober 2026). Den 26 juli 2026 skrev Unesco in ”Aalto Works”, 13 platser med arkitektur av Alvar, Aino och Elissa Aalto, på världsarvslistan. Paimio sanatorium är en av dem, och Finland fick därmed sitt åttonde världsarv. ## Vanliga frågor ### Vem ritade Paimio-stolen? Alvar Aalto, 1931–32, för Paimio sanatorium i sydvästra Finland. Aino Aalto var enligt Sainsbury Centre med och utformade sanatoriets inredning, men museerna tillskriver stolen Alvar Aalto. ### Är Armchair 41 och Armchair 42 samma stol? Nej. Armchair 41 är Paimio-stolen. Armchair 42 från 1932, ibland kallad ”lilla Paimio”, är en egen modell som Artek säljer separat. Vintagehandlare blandar ibland ihop de två. ### Vad kostar en Paimio-stol? Ny omkring 58 500 kr hos återförsäljare i oktober 2026. Tidiga exemplar har klubbats för 60 000 kr (Bukowskis 2023) och 17 010 € (Bukowskis Helsingfors 2018), och ett 1950-talsexemplar för Artek såldes för 5 080 GBP hos Phillips i London 2024. ### Hjälpte stolen patienterna att andas? Det är en etablerad berättelse att ryggens lutning skulle underlätta andningen för tuberkulospatienterna, men den är inte belagd från Aalto själv. Sainsbury Centre återger den som fakta, auktionshuset Phillips med reservation. ### Vem tillverkar Paimio-stolen? Artek, under namnet Armchair 41 ”Paimio”, tillverkad i Finland. De första exemplaren gjordes av Otto Korhonens möbelfabrik Huonekalu- ja Rakennustyötehdas i Åbo, som fortsatte att tillverka för Artek efter 1935. ## Fakta - **Designer:** [Alvar Aalto](https://designklassiker.se/designers/alvar-aalto/) - **Andra namn:** Armchair 41 ”Paimio”, Paimio Chair, modell 41 - **Designår:** 1931–32 - **Lanseringsår:** Levererad till Paimio sanatorium 1932–33; i allmän försäljning från 1933 - **Ursprunglig tillverkare:** [Huonekalu- ja Rakennustyötehdas Oy](https://designklassiker.se/varumarke/huonekalutehdas-korhonen/) (Otto Korhonen), Åbo - **Aktuell tillverkare:** [Artek](https://designklassiker.se/varumarke/artek/) - **Material:** Ram av formböjd, limmad björk; sits och rygg i ett stycke formpressad björkplywood - **Dimensioner:** H 63–66 × B 60–61 × D 83–89 cm (tidiga exemplar i museer och på auktion) - **Färgvarianter:** Klarlackad björkram med svart- eller vitlackerat sitsskal - **Cirkapris idag:** Omkring 58 500 kr hos återförsäljare (oktober 2026) - **Auktionspriser:** 17 010 € (Bukowskis Helsingfors 2018); 60 000 kr (Bukowskis 2023); 22 500 USD (inkl. provision; Phillips New York 2014, exemplar från ca 1935) - **Museikollektion:** V&A, MoMA, Metropolitan Museum, Vitra Design Museum, Sainsbury Centre - **Status:** I produktion hos Artek ## Källor 1. [Armchair 41 ”Paimio”](https://www.artek.fi/en/products/armchair-41-paimio), Artek, 2026 2. [Care & Maintenance](https://www.artek.fi/en/guides/care-maintenance), Artek, 2026 3. [Paimio Armchair (W.41-1987)](https://collections.vam.ac.uk/item/O121394/paimio-armchair-armchair-aalto-alvar), Victoria and Albert Museum, 2026 4. [Armchair 41 ”Paimio” (31517)](https://sainsburycentre.ac.uk/?p=37046), Sainsbury Centre, 2026 5. [Aalto Architecture Becomes Finland’s Eighth UNESCO World Heritage Site](https://www.museovirasto.fi/en/articles/aaltojen-arkkitehtuuri-on-suomen-kahdeksas-unescon-maailmanperintokohde), Museiverket, 2026 6. [An armchair no 41, ’Paimio’ (Modern Masters Helsinki, F191, lot 1040092)](https://www.bukowskis.com/en/auctions/F191/lots/1040092-an-armchair-no-41-paimio), Bukowskis, 2018 7. [Alvar Aalto, armchair model no. 41/83C, ca 1935 (The Collector: Icons of Design, lot 7)](https://www.phillips.com/detail/alvar-aalto/83303), Phillips, 2014 8. [Alvar Aalto, armchair model no. 41, executed 1950s (Design, London, lot 77)](https://www.phillips.com/detail/alvar-aalto/201324), Phillips, 2024