String Furniture – Stringhyllans andra liv sedan 2004

Det började med en kund i en möbelbutik som frågade efter en Stringhylla. Butiken drevs av Peter Erlandssons hustru, och när Erlandsson och kompanjonen Pär Josefsson letade upp tillverkaren visade det sig att den just hade gått i konkurs. Hösten 2004 kontaktade de Nisse Strinning, född 1917, och köpte rättigheterna att tillverka, utveckla och sälja hyllan som han och Kajsa Strinning ritat 1949. Så grundades String Furniture i Limhamn i Malmö. 2024 omsatte bolaget 333 miljoner kronor, och sedan 2021 ingår det i riskkapitalbolaget Altors designgrupp NOD. Sortimentet har vuxit med byråer, kontorsmöbler och en återutgiven hylla från H55, men kärnan är fortfarande samma trådgavel, i samma mått som 1949.

Företagshistoria

Varumärket är äldre än bolaget. Efter tävlingsvinsten 1949 grundade Nisse Strinning 1952 String Design AB och systerbolaget Swedish Design AB för att tillverka och sälja hyllan. Samma år valdes String-hyllor till FN:s nybyggda högkvarter i New York. 1954 kom guldmedaljen vid Triennalen i Milano, och 1955 visades systemet på H55 i Helsingborg. I Tyskland tillverkades och såldes hyllan av Deutsche String i München. Familjen Strinning flyttade till Lausanne 1959, och efter rättsprocesser mot kopior beviljades patent 1961. Elle Decoration har kallat String den mest sålda skandinaviska möbeln i Tyskland under 1960-talet.

Sedan vände smaken. På 1970-talet gick modernismen ur mode, hyllorna flyttade från vardagsrummet till barnrummet, sommarstugan och förrådet, och tillverkningen i Sverige lades ned. Deutsche String fortsatte i Tyskland. Produktionen gick därefter genom flera fabriker, och senare försök att starta om den misslyckades. Enligt Form/Design Center sålde den sista tillverkaren före 2004 hyllor för omkring 400 000 kronor om året. Samtidigt växte ett nytt intresse underifrån: på 1990-talet blev originalhyllorna eftersökta som retro på loppmarknader och auktioner.

Den efterfrågan var det som till slut nådde Erlandsson och Josefsson. Strinnings svar när de hörde av sig återges i Rebecka Tarschys bok String Pocket: ”Äntligen någon som förstår potentialen.” De nya ägarna flyttade hela värdekedjan från Tyskland tillbaka till Sverige, med målet att hyllan skulle vara helt tillverkad i Sverige, och 2005 var String i produktion igen. Samma år lanserades String Pocket. Nisse Strinning avled i maj 2006.

Tillväxten gick fort. Vid tioårsjubileet 2015 uppgav Form/Design Center att omsättningen hade nått 26 miljoner kronor efter fem år och 140 miljoner 2015. 2020 omsatte bolaget 330 miljoner. I mars 2021 bildade Altor Equity Partners designgruppen Network of Design, NOD, och förvärvade String Furniture som första bolag tillsammans med Photowall; grundarna behöll en betydande ägarandel. Gruppen har sedan vuxit med bland andra Grythyttans Stålmöbler, och 2025 visade de två systerbolagen sina nyheter tillsammans på 3daysofdesign i Köpenhamn. 2024 omsatte String Furniture AB 333,5 miljoner kronor med 44 anställda. Huvudkontoret ligger kvar i Limhamn, och tillverkningen sker i Småland.

Designsamarbeten

Utgångspunkten är Kajsa och Nisse Strinning. Paret ritade hyllan tillsammans – Svenskt kvinnobiografiskt lexikon beskriver Kajsa som medformgivare – men under decennier omtalades den som Nisses verk. String Furniture krediterar i dag båda, även för String Pocket, som de flesta källor beskriver som Nisses sista formgivning. Bolaget grundades i nära samarbete med familjen Strinning, och Nisse medverkade vid återlanseringen. Hans förhållande till klassikern var inte okomplicerat: han kallade den ”hylljäveln”, eftersom allt annat han gjorde jämfördes med den.

Sedan 2011 arbetar arkitekten Anna von Schewen och industridesignern Björn Dahlström med varumärket, enligt String Furniture. De är gifta, liksom Strinnings var när de ritade hyllan, och designmässan ICFF har kallat dem bolagets in-house-formgivare. För String har de ritat kontorslinjen Works, med höj- och sänkbara bord och fristående förvaring, efter ett uppdrag att göra en arbetsplats som känns som ett vardagsrum men fungerar som ett kontor. De har också ritat nya delar och tillbehör till String System och Pocket och en utomhusversion i galvaniserat stål. Dahlström har beskrivit balansgången så här: ”Om vi bara utvecklade en massa produkter utifrån en fem millimeters ståltråd skulle resultatet kännas ganska blekt” (ICFF 2024, vår översättning).

Det tydligaste exemplet på hur bolaget använder arkivet är Pira G2. Originalet ritade arkitekten Olle Pira till Helsingborgsutställningen H55 1955, samma utställning där String visades. Anna von Schewen och Björn Dahlström gjorde om den till ett fristående hyllsystem som lanserades på Stockholm Furniture Fair i februari 2023. Stången är formgivningens centrum, enligt von Schewen, och Dahlström har varit tydlig med vad de inte ville göra: ”Målet var aldrig att formge en möbel i retrostil” (Stylepark 2023, vår översättning).

Stockholmsstudion TAF Studio – Gabriella Lenke och Mattias Ståhlbom – har gjort de två serierna som ligger längst från trådgaveln. Konsolhyllan Museum i aluminium och stål gjordes till Nationalmuseums återöppning och långlistades i Dezeen Awards 2020. Byråsystemet Relief från 2024 har öppen baksida, så att byrån kan stå fritt i rummet i stället för mot en vägg, och har fått sitt namn efter kantlisten som ger fronten en reliefeffekt. Med de två serierna säljer String Furniture också förvaring som inte hänger på en trådgavel.

Ett kortare inslag var Mats Theselius, som till hyllans 60-årsjubileum 2009 gjorde en begränsad upplaga – enligt Form/Design Center i guld och palisander.

Designfilosofi och formspråk

String Furniture tillverkar i grunden en enda idé: tunna gavlar av lackerad ståltråd som bär hyllplan mot en vägg, så att planen ser ut att sväva. Resten av katalogen är byggd kring den. Bolaget kallar de övriga serierna systerkollektioner – string® plex, string® pocket, string® works, string® + och fällbara bord och skåp – och det mesta hänger på samma gavlar eller delar samma mått.

Måtten är själva filosofin. ”Vi tillverkar samma delar som fanns till originalhyllan”, sa Peter Erlandsson till Länstidningen 2009. Komponenternas längd, bredd och höjd är desamma som när de först tillverkades, så en gavel från 1950-talet kan få nya hyllplan i dag. Det är ovanligt för en möbel som har bytt ägare och fabrik flera gånger.

Systemet växer också genom hur folk använder det. Enligt Elle Decoration kom hallösningen i perforerad metall med krokar till sedan kunder hade börjat använda hyllan som skoställ.

Formspråket hör hemma i svensk funktionalism och i 1950-talets skandinaviska modernism: billig att tillverka, platt att frakta, enkel att montera hemma. String Furniture sammanfattar Strinnings princip som att formen ska följa funktionen. Trådtekniken går tillbaka på diskstället Elfa, som Nisse Strinning ritade på 1940-talet i plastöverdragen ståltråd.

Tillverkningen är det andra argumentet. Sedan 2004 ligger hela kedjan i Sverige, och systemet tillverkas i Småland. Gavlarna lackeras i flera kulörer, och hyllplanen finns i ek, valnöt och ask, i lackerad MDF och i metall.

Centrala produkter

String System (1949, Kajsa och Nisse Strinning) är kärnan: väggfästa trådgavlar i flera höjder, hyllplan, skåp, lådor och skrivytor som kan byggas ut efter behov. Tävlingen, konstruktionen och måtten går vi igenom i artikeln om Stringhyllan.

String Plex (kring 1953–54, Kajsa och Nisse Strinning) var det första stora tillägget: gavlar i plexiglas i stället för ståltråd. Källorna är oense om lanseringsåret, och Länstidningen beskrev serien som ingen stor framgång. Den finns i dag i sortimentet som string® plex.

String Pocket (2005, Nisse Strinning) är systemets minsta enhet, två gavlar och tre hyllplan för hallen eller ett litet rum, och kom samma år som produktionen startade igen. Till Pockets 20-årsjubileum 2025 kom Stockholm Series i fyra kulörer uppkallade efter platser i staden, bland dem Nybroblå och Sergelgrå.

Works (2010-talet, Anna von Schewen och Björn Dahlström) tog systemet till kontoret med höj- och sänkbara bord och fristående förvaring, och fick German Design Award.

Museum (slutet av 2010-talet, TAF Studio) är en konsolhylla i aluminium och stål, gjord för Nationalmuseum. 2025 kom den i svart.

Pira G2 (2023, Anna von Schewen och Björn Dahlström efter Olle Pira) är fristående och upp till 318 centimeter hög, i bredderna 70 och 90 centimeter, med stänger i extruderad aluminium, hyllplan i lackerad stålplåt och skåp i valnöt eller vit ek.

Relief (2024, TAF Studio) är byråer och krokpaneler i massivt trä och fanerad MDF, i fem kulörer.

String 1949–2024 (2024, Kajsa och Nisse Strinnings originalutförande) firade 75-årsjubileet med en upplaga om 1 949 exemplar, blå gavlar och hyllplan i massiv furu, lanserad i april 2024.

Köpguide och äkthetskontroll

String Furniture säljer genom återförsäljare och agenter på mer än 40 marknader. Återförsäljare i Sverige hittar man via återförsäljarsöket på String Furnitures webbplats, stringfurniture.com.

Det starkaste köpargumentet är kompatibiliteten. Eftersom måtten inte har ändrats sedan 1949 går det att bygga ut en ärvd eller loppisköpt hylla med nya hyllplan, skåp och tillbehör, och en nyköpt String Pocket kan bli början på en hel vägg. Pocket finns med i vår lista över designklassiker under 5 000 kronor.

Nya produkter är märkta String®. Varumärket STRING® tillhör String Furniture AB, och bolaget anger i sina monteringsanvisningar att formgivningen är upphovsrättsligt skyddad. String Furniture uppger också att designen är skyddad som brukskonst enligt upphovsrättslagen.

Kopiorna är lika gamla som hyllan – det var rättsprocesserna mot dem som ledde fram till patentet 1961. Hur originalen från String Design AB och Deutsche String var märkta är sämre dokumenterat, så för vintage lönar det sig att köpa via auktionshus eller handlare som kan redovisa var hyllan kommer ifrån. Vad äldre exemplar betingar och vad som driver värdet går vi igenom i guiden till designklassiker som investering.