Gräshoppa-lampan – Grossmans golvlampa på tre ben

Nationalmuseum i Stockholm och Indianapolis Museum of Art äger samma golvlampa, men katalogposterna anger olika fabriker. Stockholmsexemplaret är modell G-33 från Bergboms i Malmö. Exemplaret i Indianapolis kommer från Ralph O. Smith Manufacturing Company i Burbank, Kalifornien. Båda går tillbaka på en ritning som Greta Magnusson Grossman gjorde i Los Angeles 1947, sju år efter att hon lämnat Stockholm: två stålrör som bildar ett bakåtlutat stativ på tre ben och bär en avlång, kulformad skärm på en mässingsled. På svenska heter den Gräshoppan, i USA Grasshopper. Danska GUBI tillverkar den sedan 2011 som Gräshoppa Floor Lamp, och på Bukowskis klubbades ett svenskt original 2020 för 44 000 kronor.

Designbakgrund

Grossman lämnade Stockholm 1940 tillsammans med maken, jazzmusikern Billy Grossman, och hamnade i Kalifornien. Till The San Francisco Examiner sa hon samma år att det första hon tänkte göra var att köpa ”a car and some shorts” – en bil och ett par shorts. Sjuttio år senare blev repliken titeln på boken om henne. I Los Angeles marknadsförde hon sig som Swedish Modern, och Nationalmuseum lyfter fram att hon behandlade färgen som en funktionell beståndsdel i formgivningen.

Enligt galleriet R & Company, som har förmedlat flera av museiexemplaren, öppnade varuhuset Barker Brothers i Los Angeles 1947 en avdelning för modern inredning, Modern Shop, och Grossman ritade föremål för den. Ralph O. Smith tillverkade hennes lampserie för varuhuset, och galleriet räknar serien till de första med kulformade, riktbara skärmar och rörliga armar. Golvlampan på tre ben ritade hon samma år. Nationalmuseum, Indianapolis Museum of Art, Möbeldesignmuseum och GUBI anger 1947; Museum of Fine Arts i Houston och Saint Louis Art Museum skriver 1947–48.

Ritad är inte detsamma som lanserad. Houston-museet daterar Ralph O. Smiths tillverkning till omkring 1949–1954, och Indianapolis sitt exemplar till omkring 1949. Det säkra årtalet är designåret.

I Sverige tillverkade Bergboms i Malmö lampan som modell G-33, och auktionshusen daterar de svenska exemplaren till 1950-talet. Vilken tillverkning som kom först är inte helt utrett, men det mest belagda är att den amerikanska var den ursprungliga. De fyra amerikanska museiexemplar som är kända kommer alla från Ralph O. Smith, och Houston-museet beskriver Bergboms-versionen som den som även fanns i Europa. Patentet pekar åt samma håll: den 24 december 1949 sökte Grossman ett amerikanskt designpatent på golvlampan, och det publicerades som Design Patent 160,084 i det amerikanska patentverkets Official Gazette i september 1950, enligt Pacific Coast Architecture Database vid University of Washington. Nationalmuseum anger ”tillverkad 1947” för sitt Bergboms-exemplar, men årtalet läses bäst som designår. När Bukowskis katalogtext 2017 hävdade att modellen ritades medan Grossman ännu bodde i Sverige hade hon i själva verket bott i Kalifornien i sju år.

Konstruktion och material

Stommen är två längder stålrör. Tillsammans bildar de stativet på tre ben, och stativet lutar bakåt. Överst sitter skärmen på en led som går att vrida, så att ljuset kan riktas utan att lampan flyttas. På originalen är leden av mässing.

Materialen skiljer sig något mellan exemplaren. Indianapolis beskriver sitt som rödemaljerat stål, emaljerad aluminium och mässing: stativ i stål, skärm i aluminium. Houston anger pulverlackerat stål, aluminium och gjutjärn. Ett Bergboms-exemplar som Phillips sålde 2014 hade lackerad aluminiumskärm, lackerat metallrör och mässing. Inuti skärmen på de svenska lamporna står ”G-33 BERGBOM” instämplat. Den amerikanska modellbeteckningen är 831, enligt museerna i Houston och Saint Louis.

Höjden varierar mellan 123 och 129 centimeter beroende på exemplar och mätsätt. Nationalmuseum och Bukowskis mäter 124 cm, Indianapolis ungefär 126 × 30 × 43 cm och Houston 127 × 38,1 × 35,6 cm.

Färgerna skilde sig mellan länderna. Bukowskis noterar att den amerikanska versionen hade andra kulörer än den svenska. Från Ralph O. Smith finns röda och svarta exemplar; på Bergboms-lamporna har auktionshusen dokumenterat blått, blått med benvitt, rött med elfenbensbeige, grått och grågrönt.

GUBI:s nyutgåva är 37,5 × 125 × 45 cm (bredd × höjd × djup), skärmen 15 × 23 × 15 cm, och lampan väger 2,6 kg. Enligt GUBI:s specifikation är stativ, bas och skärm av stål, lackerat i RAL-kulörer – skärmen är alltså av stål där originalen hade aluminium. Sockeln är E14, strömbrytaren av plast och sladden vit. I oktober 2026 finns åtta skärmkulörer: Alabaster White Glossy, Black Glossy, Black Semi Matt, Dusty Blue Semi Matt, Olive Brown, Vintage Red Semi Matt, Walnut Brown Glossy och Warm Grey Semi Matt. De glansiga kulörerna tillkom senare än de övriga.

Funktion och användning

Gräshoppan är en läslampa. GUBI rekommenderar en ljuskälla på 470 lumen, ungefär 4–6 watt LED, i en skärm som bara är 15 centimeter bred. Det räcker för en bok i en fåtölj, inte för att lysa upp ett rum. I det avseendet hör den till samma familj som Arne Jacobsens AJ-lampa från 1957, också den en riktbar arbets- och läslampa snarare än allmänbelysning.

Leden gör jobbet. Skärmen vrids mot boken eller bort från den som sitter bredvid, medan stativet står kvar. Basen tar ungefär 38 × 38 centimeter golvyta, och med 2,6 kilo är lampan lätt att flytta mellan fåtöljen och soffhörnet.

Två saker är bra att veta före köpet av en ny lampa: ljuskällan ingår inte, och lampan går inte att dimra. Välj alltså ljusstyrka när du köper ljuskällan.

För ett original från 1950-talet gäller andra överväganden. Ett av exemplaren som Bukowskis sålde 2018 hade fått renoverad led och ny elektricitet. Kontrollera ledens rörlighet och sladdens skick, och låt en elektriker se över ledningen innan en sjuttio år gammal lampa tas i bruk.

Plats i designhistorien

Grossman är i dag mest känd för sina lampor, framför allt Gräshoppan och Cobra-lampan, skriver GUBI. Core77 säger detsamma om lamporna i allmänhet. Något pris för just Gräshoppan har inte gått att belägga. Good Design-utmärkelsen från MoMA 1950 gick till hennes Cobra-lampa.

Under 1950-talet tillverkades lampan både i Burbank och i Malmö. Nationalmuseum, som köpte sitt exemplar 2014 med medel från Barbro Osher Pro Suecia Foundation, skriver att Grossman blev en del av den moderna arkitektur- och designscenen i södra Kalifornien, en av huvudorterna för mid-century modern. I USA finns lampan i samlingarna hos Indianapolis Museum of Art, Museum of Fine Arts i Houston, Saint Louis Art Museum och Detroit Institute of Arts, alla fyra i Ralph O. Smiths utförande. Indianapolis köpte sitt exemplar 2017 via R & Company efter en auktion hos Leslie Hindman i Chicago året innan, och Houstons kom via samma galleri från Rago Auctions i januari 2017.

Efter att Grossman drog sig tillbaka föll hennes formgivning i glömska. Återkomsten började 2010, när Arkitekturmuseet i Stockholm, i dag ArkDes, visade en retrospektiv mellan 10 februari och 16 maj, i samarbete med galleriet R 20th Century i New York. Evan Snyderman och Karin Åberg Wærn var curatorer, och utställningsboken Greta Magnusson Grossman: A Car and Some Shorts skrevs av Andrea Codrington. 2011 visade GUBI sin nyutgåva av golvlampan på Stockholm Furniture Fair. Senare har GUBI lagt till en bordslampa och en pendel i Gräshoppa-serien.

Samlarmarknaden har följt med. På Bukowskis blev en röd och elfenbensbeige Bergboms-lampa osåld i oktober 2017 vid ett utrop på 35 000–40 000 kronor. I maj 2018 klubbades en blålackerad för 40 000 kronor, mot ett utrop på 20 000–25 000, och i november 2020 en blå och benvit för 44 000 kronor, mot 25 000–30 000. Ett amerikanskt Ralph O. Smith-exemplar ur Susie Tompkins Buells samling gick för 8 750 dollar hos Phillips i New York 2016.

En ny lampa från GUBI kostar 899 euro inklusive moms på företagets europeiska sida och 1 499 dollar exklusive moms i USA (oktober 2026). Den är märkt och säljs som auktoriserad nyutgåva. Den som letar original letar efter instämplingen ”G-33 BERGBOM” inuti skärmen på de svenska exemplaren, mässingsleden och kulörer som stämmer med respektive lands produktion. Kopior förekommer.

Vanliga frågor