Apan – Kay Bojesens klädhängare som blev ikon

1951 fick Kay Bojesen en enkel uppgift: rita en klädhängare till ett barnrum. Det blev en apa i teak och limba, med armar långa nog att nå ner i barnhöjd och leder som kan böjas så att figuren hänger, griper och klänger över hyllkanter. Bojesen formgav den till en utställning om barnkammarmöbler tillsammans med arkitekten Steen Eiler Rasmussen. Under första månaden såldes omkring 600 exemplar – från Bojesens egen butik i Köpenhamn och från designinstitutionen Den Permanente. Sedan dess har apan flyttat ut ur barnrummet och in i vardagsrummet, och tillverkas i dag av Rosendahl under varumärket Kay Bojesen Denmark.

Designbakgrund

När apan kom till 1951 var Kay Bojesen redan en etablerad dansk formgivare. Han hade utbildats till silversmed hos Georg Jensen och byggt upp ett produktivt liv i verkstaden – bestick, fat, leksaker, trädjur. Apan var inte en spekulativ leksak utan ett svar på en konkret uppgift. Till en utställning om barnkammarmöbler, som han arbetade med tillsammans med arkitekten och stadsplaneraren Steen Eiler Rasmussen, behövdes en klädhängare. Bojesen löste det med en figur snarare än en knagg.

Logiken sitter i kroppen. Armarna gjordes långa så att kroken kom ner i barnhöjd, där barnet självt kunde hänga sitt plagg. De böjliga benen fungerade som ytterligare upphängning. Formen var alltså genomtänkt funktion, förklädd till lek. Bojesens hållning till sina trädjur var att formen skulle vara rund och mjuk och kännas bra i handen – lekfull, med värme och humor, som en motpol till den strängare funktionalismen.

Apan blev snabbt något mer än ett barnrumsföremål. Redan de 600 sålda exemplaren under den första månaden pekade mot en publik långt utanför barnkammaren. Den gled från funktionsobjekt till eftertraktat designföremål för hela hemmet – en förflyttning som få bruksföremål gör så fullständigt.

Konstruktion och material

Apan är byggd av två träslag som spelar mot varandra. Armar, ben och de mörka partierna är massiv teak; magen och ansiktet är ljusare limba, ett afrikanskt lövträ. Kontrasten mellan teakens varma, mörka ton och limbans mildare ådring är hela poängen – det är den som ger figuren dess ansikte och uttryck. Varje exemplar bär naturliga variationer i träet, mörka fläckar och ränder, som gör att inga två apor är exakt lika. Färgen mjuknar med tiden när träet exponeras för ljus och luft.

Figuren är handtillverkad i Danmark och uppges bestå av ett trettiotal trädelar. Lederna är rörliga, hopfogade med träpinnar, och det är det som gör apan till mer än en staty: armar och ben kan positioneras så att den hänger över en hyllkant, greppar om en fönsterkarm eller sitter grensle över en bokrygg. De moderna versionerna från Rosendahl anges vara FSC-certifierade och oljade.

Rosendahl tillverkar apan i fyra storlekar, mätt i sitthöjd. Mini mäter 9,4 × 9,9 × 4,1 cm. Small är runt 20 cm hög och väger cirka 399 gram. Medium ligger på omkring 28 cm och drygt 1,2 kilo. Large når cirka 46 cm och väger runt 2,2 kilo. Måtten avser figuren i sittande läge – en äldre large-apa kan mäta upp mot 60 cm när armar och ben sträcks ut fullt, vilket förklarar varför vintageexemplar ibland uppges vara större än de nytillverkade. Undersidan är stämplad, och det är där äktheten avgörs: äldre exemplar bär märkningen ”KAY BOJESEN DENMARK COPYRIGHT”, och tidiga modeller kan ha platthuvade skruvar. Marknaden rymmer kopior, så träslag och stämpel är det man kontrollerar.

Funktion och användning

Apan började som klädhängare och kan fortfarande vara det, men de flesta köper den i dag som ett dekorativt objekt. Styrkan ligger i de rörliga lederna: den vill placeras där den kan hänga och greppa. Över en hyllkant, på en fönsterkarm, grensle över en bokrad – apan ser bäst ut när den gör något, inte när den bara står. De fyra storlekarna gör att den fungerar lika bra som en liten detalj på skrivbordet som ett tydligt blickfång i bokhyllan.

Sedan länge är apan också en klassisk present i Danmark och Sverige – vid dop, födelsedagar, studenten och bröllop. Skötseln är okomplicerad: torka av med en lätt fuktad trasa, och olja in träet vid behov för att hålla ytan levande. Undvik direkt solljus och mycket torr luft över tid, eftersom trä rör sig och torkar. De naturliga variationerna i teaken och limban ska inte döljas – de är en del av föremålet.

Plats i designhistorien

Mottagandet var omedelbart: 600 sålda exemplar på en månad 1951 är en tydlig siffra för ett bruksföremål i teak. Apan spred sig sedan internationellt under 1950-talet. Victoria and Albert Museum i London har en apa i teak och limba i sin samling, tillverkad av Rosendahl 1995 (B.343:1 to 4-1996). Samma år, 1951, tog Bojesen Grand Prix vid triennalen i Milano – men det priset gällde hans bestick, inte apan.

Auktions- och andrahandsmarknaden bekräftar statusen. På Sworders auktionshus i januari 2014 såldes ett exemplar från omkring 1960 för 520 pund. På eBay i februari 2024 nådde ett vintageexemplar 780 dollar, motsvarande drygt 600 pund. Tidiga stora exemplar med tydlig stämpel ligger högre på handlarmarknaden.

Apan hör till Kay Bojesens serie av trädjur – björnen, elefanten och fågeln bland dem – och är seriens mest kända figur. Den förkroppsligar en dansk modern hållning där hantverk, funktion och lekfullhet möts, och den står som ett värmande alternativ till efterkrigstidens strängare formspråk. I dag är den i produktion hos Rosendahl, handtillverkad, och lätt att köpa ny. I Rosendahls svenska webbutik kostar apan i teak och limba i oktober 2026 från 749 kronor för minivarianten till 16 299 kronor för den stora. I samma koncern finns sedan 2016 Lyngby Porcelæn, som gör den räfflade Lyngbyvasen från 1930-talet.