Innehåller annonslänkarVi kan få provision när du köper via länkar på sidan.Så funkar annonseringen

Designklassiker · Ilmari Tapiovaara, 1956

Mademoiselle – Tapiovaaras pinnstol från 1956

Ilmari Tapiovaara ritade Mademoiselle 1956, en fåtölj och gungstol med hög pinnrygg. Asko och AB Edsbyverken gjorde den förr, Artek gör den i massiv björk.

Mademoiselle i svart, en låg fåtölj med hög rygg av raka pinnar och fyra utåtställda ben
Mademoiselle i svartlackerad björk, från Artek.Produktbild: Royal Design

Ryggen är en rad raka pinnar som sprider sig uppåt mot ett böjt krön. Under den sitter en skålad sits med mjukt rundad kant. Ilmari Tapiovaara ritade Mademoiselle 1956, och Artek, som tillverkar den i dag, daterar både fåtöljen och gungstolen till det året. Enligt Artek utgick han från traditionella finska stolar. Tidigare har stolen tillverkats av Asko i Finland och av AB Edsbyverken i Sverige. Sedan 2010 har Artek rättigheterna, och nu görs den i massiv björk, lackerad svart eller vit. Professor Pekka Korvenmaa vid Aalto-universitetet ställde den 2014 mot Aaltos Paimio-stol: man kan säga att Mademoiselle har passerat den som kulturell ikon, sa han till Yle.

Designbakgrund

Ilmari Tapiovaara (1914–1999) var finländsk inredningsarkitekt och studerade vid Taideteollinen keskuskoulu, Centralskolan för konstflit, i Helsingfors 1933–1937. Samma år som han tog examen arbetade han en tid på Le Corbusiers kontor i Paris. 1938 blev han konstnärlig ledare för Asko, enligt Artek då en av Finlands största möbeltillverkare, och enligt Yle Teema hade han den rollen till 1941. Sedan arbetade han för Keravan Puuteollisuus. 1946 ritade han Domus-stolen för studentbostaden Domus Academica i Helsingfors, och i början av 1950-talet startade han ett eget formgivningskontor med sin hustru Annikki Tapiovaara.

Tapiovaara ritade Mademoiselle 1956, flera år efter att paret hade startat eget. Artek, Nasjonalmuseet i Oslo och Designmuseo i Helsingfors daterar stolen till det året, och Artek daterar gungstolen till samma år som fåtöljen.

Ilmari Tapiovaara vid sitt skrivbord 1960 framför en svart tavla med kritskisser av möbler och detaljer
Ilmari Tapiovaara, som ritade Mademoiselle 1956, vid sitt skrivbord 1960 (beskuren). Foto: U. A. Saarinen / JOKA, Museovirasto / Wikimedia Commons, CC BY 4.0

Förebilden var finsk. Tapiovaara ”drew inspiration from traditional Finnish chairs, then applied his own modern design approach”, skriver Artek: han hämtade idén från traditionella finska stolar och lade sedan sitt eget moderna formspråk på den. Suvi Saloniemi, kurator för Designmuseos utställning om honom, sa 2014 till Yle att mycket av hans arbete öser ur bondemöbeltraditionen.

Två företag har tillverkat stolen före Artek. Det ena är Asko, som också tillverkade Eero Aarnios Ball Chair. Exemplar märkta Asko har gått på auktion i Helsingfors och Stockholm, både fåtöljer och gungstolar. Det andra är svenska AB Edsbyverken: Nasjonalmuseets exemplar är tillverkat där, och fler Edsbyverken-stolar har varit ute på auktion, bland annat hos Gomér & Andersson i Linköping. Den stolen var daterad 1959, och en Asko-gungstol som Bukowskis hade på auktion 2023 var daterad 1970-tal.

Konstruktion och material

Artek beskriver stolen genom en kontrast: ”Crafted using an age-old construction method, the spoke back contrasts strikingly with the smooth modernist curves of the seat’s softly rounded edge.” Pinnryggen är byggd på ett gammalt sätt, sitsen har modernismens mjuka linjer. Ben, sits och rygg är enligt Artek av massiv björk, och stolen tillverkas i Finland. Arteks webbutik listar fåtöljen och gungstolen i svart eller vit lack (oktober 2026).

Formen syns tydligt på Nasjonalmuseets exemplar: en hög rygg av raka pinnar som sprider sig som en solfjäder upp mot ett böjt krön, en skålad sits med rundad kant och fyra utåtställda ben, förbundna med sprosser i H-form. Armstöd har den inte.

Museets stol från Edsbyverken är inte bara massiv björk. Museet beskriver den som svartlackerad björk och anger björk, spånskiva och kryssfaner som material, och pluggning och färglackering bland teknikerna.

Måtten skiljer sig några centimeter mellan exemplaren. Nasjonalmuseets fåtölj är 90,7 cm hög, 52 cm bred och 58 cm djup. De fåtöljer som auktionshusen har mätt är mellan 89 och 92 cm höga och 53–54 cm breda, med en sitthöjd på 37–40 cm. Gungstolen tar mer plats på djupet: Askos gungstol hos Bukowskis 2023 var 55 cm bred, 90 cm hög och 90 cm djup med medarna.

Äldre exemplar finns i båda färgerna. Asko-stolen som Bukowskis sålde 2011 var svartmålad, Nasjonalmuseets är svartlackerad, och Stockholms Auktionsverk har haft en vitlackerad Asko-gungstol. Flera äldre exemplar har enligt auktionshusen målats om senare.

Funktion och användning

Artek kallar fåtöljen Mademoiselle Lounge Chair, och sitsen sitter lågt: 37–40 cm över golvet på de äldre exemplar som auktionshusen har mätt, under en rygg som når ungefär 90 cm. Gungstolen sitter högre, omkring 43 cm enligt Stockholms Auktionsverk.

Både fåtöljen och gungstolen togs enligt Artek fram särskilt för hemmet. Fåtöljen är smal: Nasjonalmuseets exemplar är 52 cm brett och 58 cm djupt. Gungstolen behöver mer golv, eftersom medarna gör den omkring 90 cm djup.

Plats i designhistorien

I oktober 2010 berättade Yle att Artek hade köpt rättigheterna till Tapiovaaras klassiker. De låg hos Aero Design Furniture, och Artek fick dem genom att köpa bolaget. I samma nyhet räknade Yle trästolarna Domus och Mademoiselle till hans mest beundrade klassiker från 1940- och 50-talen. Tre år senare, 2013, köpte Vitra Artek.

Nasjonalmuseet i Oslo förvärvade 2002 en Mademoiselle från AB Edsbyverken, och enligt museets samlingspost visas den i samlingspresentationen i oktober 2026. I Helsingfors visade Designmuseo 2014 en utställning till hundraårsminnet av Tapiovaaras födelse. I Designmuseos bok om honom samma år citerade Jonathan Woodham New York Times, som 2001 hade kallat honom ”an important if overlooked Finnish designer”, och skrev att Tapiovaara har en begränsad närvaro i de stora designmuseernas samlingar.

Hösten 2011 klubbades en svartmålad Mademoiselle märkt Asko för 280 euro hos Bukowskis i Helsingfors, med utropet 200–300 euro. Ny kostade fåtöljen 1 465 euro i Arteks webbutik i oktober 2026, svart- eller vitlackerad, och gungstolen 1 845 euro svartlackerad och 1 855 euro vitlackerad.

Nya stolar säljs i Arteks egna butiker och webbutik och i designbutiker som finns i Arteks återförsäljarsök. Äldre exemplar går via auktionshus. Titta efter tillverkarens märkning: auktionshusen har beskrivit stolar märkta Asko, en med tillverkarens etikett och en Edsbyverken-stol med varumärke. Räkna också med att en äldre stol kan vara ommålad.

Källor

  1. Mademoiselle Lounge Chair, Artek, 2026.
  2. Mademoiselle Rocking Chair, Artek, 2026.
  3. Ilmari Tapiovaara, Artek, 2026.
  4. Mademoiselle Lounge Chair (webbutik, priser oktober 2026), Artek, 2026.
  5. Mademoiselle Rocking Chair (webbutik, priser oktober 2026), Artek, 2026.
  6. Mademoiselle, OK-2002-0097, Nasjonalmuseet, 2026.
  7. Ilmari Tapiovaara oli aikansa moniosaaja (Miia Gustafsson), Yle, 2014.
  8. Ilmari Tapiovaaran muotoilu muutti Artekille, Yle, 2010.
  9. Tapiovaara Ilmari (Sininen laulu, Julia Donner), YLE Teema, 2003.
  10. Ilmari Tapiovaara: design, myth and reality in Finland (Jonathan Woodham, i Ilmari Tapiovaara: life and design, red. Aila Svenskberg, Designmuseo 2014), University of Brighton, 2014.
  11. Ilmari Tapiovaara, Mademoiselle (Modern + Contemporary, Helsingfors hösten 2011, nr 322), Bukowskis, 2011.
  12. Ilmari Tapiovaara, a Mademoiselle chair from Edsbyverken, Bukowskis, 2021.
  13. Ilmari Tapiovaara, keinutuoli Mademoiselle Rocker, Asko, 1970-luku, Bukowskis, 2023.
  14. Ilmari Tapiovaara, tuoli Mademoiselle, Asko, 1900-luvun puoliväli, Bukowskis, 2025.
  15. Ilmari Tapiovaara, Mademoiselle, keinutuoli, Asko, Stockholms Auktionsverk (Auctionet).
  16. Ilmari Tapiovaara, Mademoiselle, tuoli, Edsbyverken 1959, Gomér & Andersson (Auctionet).
  17. Ilmari Tapiovaara, chair Mademoiselle, Edsbyverken, Auktionshuset Thelin & Johansson (Auctionet).

Mer om Ilmari Tapiovaara och Artek

Läs vidare

Allt om Ilmari Tapiovaara