Festivo – ljusstaken som började som vinglas

Stammen på Festivo satt först på ett vinglas. Timo Sarpaneva hade ritat ett stort glas med knutor på stammen, och ur glasets fot kom idén till en ljusstake. Han ritade Festivo för Iittala 1967, och Iittala har tillverkat den sedan dess på sitt glasbruk i Finland. Ljusstaken är formblåst i klart glas, med en grov yta som enligt Iittala ska likna smältande is och en stam med ringar. Den var svår att göra från början: hyttmästaren på glasbruket ville bara göra 20 stycken, enligt Sarpanevas hustru Marjatta. På femtio år har omkring 15 miljoner tillverkats, skrev finska Yle 2018. I dag finns den i tre höjder, från 12 till 21,5 centimeter.

Designbakgrund

Enligt Store norske leksikon började Timo Sarpaneva (1926–2006) som formgivare på Iittala 1950, stannade till 1998 och ritade konstglaset Orkidea 1953. När Festivo kom hade han också ritat grytan Sarpaneva (1960), som enligt Iittala fick silvermedalj på Milanotriennalen samma år. Han ritade Iittalas i-logotyp i en röd cirkel, enligt Yle.

Vinglaset har en egen historia, som Marjatta Sarpaneva berättade för Yle 2018. Sarpaneva brukade äta jullunch med en vänkrets, Veljeskunta. Ett år åt de på restaurang Savoy. ”De åt lunch på Savoy, och Timo tyckte att stället var tråkigt och glasen för små”, sa hon. Sarpaneva bestämde att gruppen skulle ha större vinglas till nästa jul. Glaset togs fram på Iittalas glasbruk, och stammen fick knutor som liknar Festivos.

Hur mycket glaset rymde beror på vem som berättar. Iittala skriver att det skulle rymma en hel flaska vin; enligt Yle (2018) rymmer det nästan en halv flaska.

Enligt Marjatta Sarpaneva var det Iittalas hyttmästare Reijo Löflund som föreslog att samma form kunde användas till en ljusstake. Iittala skriver bara att idén att göra en ljusstake av glasets fot föddes, utan att nämna vem som fick den. Ljusstaken var svår att tillverka. ”Men Reijo sa att vi gör bara 20 och inte en enda till, eftersom den var så svår att göra”, berättade Marjatta Sarpaneva.

Ingen källa säger att Festivo var en beställning. Den växte ur Sarpanevas eget vinglas, och Festivo krediteras honom. V&A i London, National Gallery of Victoria i Melbourne och Iittala daterar ljusstaken till 1967, och Iittala skriver att den lanserades det året.

Konstruktion och material

Festivo är gjord av klart glas och blåses i form: V&A katalogiserar sitt exemplar som ”mould-blown”, formblåst. Glaset får en grov, isliknande yta, och Iittala kallar tekniken rosolasi, en metod som enligt glasbruket var särskilt populär på 1960- och 1970-talen. Iittala beskriver resultatet så här: ”The surface imitating melting ice gives the candleholder a unique look.”

Stammen är ljusstakens kännetecken. Den har ringar, och antalet skiljer sig mellan storlekarna; Store norske leksikon skriver om ”ulikt antall ringer på stetten”. Ringarna motsvarar knutorna på vinglasets stam.

Iittala gör i dag Festivo i tre höjder, enligt glasbrukets produktsidor i oktober 2026. Den minsta, 120 millimeter, är 12 centimeter hög, 8 centimeter bred och väger 0,459 kilo. Mellanstorleken, 150 millimeter, är 15 centimeter hög och 9 centimeter bred och väger 0,615 kilo. Den högsta, 215 millimeter, är 21,5 centimeter hög och 9 centimeter bred och väger 0,849 kilo.

Fler storlekar har funnits. V&A:s par, tillverkat 1987, är 31,3 centimeter högt, och National Gallery of Victorias exemplar är 31,5 centimeter högt och 8,9 centimeter i diameter. Vilka storlekar som fanns 1967 framgår inte av källorna.

I dagens utförande sitter en metallinsats där ljuset ska stå: ”A metallic insert keeps candles sturdily in place”, skriver Iittala. När insatsen infördes framgår inte av glasbrukets sidor. Iittala tillverkar ljusstakarna på sitt glasbruk i Finland.

Funktion och användning

Festivo är gjord för kronljus. Iittala skriver ”Tapered candles only” på produktsidorna, och metallinsatsen håller ljuset på plats. Höjderna säljs var för sig, med egna artikelnummer, så en grupp kan sättas ihop av de tre storlekarna.

Skötseln är enkel. Iittala anger att ljusstaken torkas av med en mjuk, fuktig trasa.

I oktober 2026 kostade den högsta, 215 millimeter, 112 pund hos Iittala i Storbritannien, och hos återförsäljare i Sverige fanns Festivo från ca 760 kr. Andrahandspriser är inte belagda i de källor som har kontrollerats.

Plats i designhistorien

Iittala kallar Festivo ”an international collector’s favourite” och ett av de mest igenkännbara föremålen i finländsk design. Yle beskrev den 2026 som en samlarfavorit, och Store norske leksikon kallar den ”den ikoniske lysestaken Festivo”. Enligt Yle 2018 finns den i många finländska hem.

Hur ljusstaken togs emot 1967 är sämre belagt. Iittala skriver att den blev en global sensation när den lanserades, men det är glasbrukets egen beskrivning, och inga priser för Festivo har hittats.

Bland museerna som har Festivo finns V&A i London, med ett par som tillverkades 1987 och skänktes av Iittala, och National Gallery of Victoria i Melbourne, som fick sitt exemplar som gåva 2017. University Museums vid Iowa State University har ett set om åtta i olika storlekar. Fyra av de åtta är graverade ”TS”, enligt museet; att alla Festivo är signerade säger ingen källa.

Store norske leksikon jämför Festivo med Sarpanevas glasserie Senaattori, som är mer robust men enligt uppslagsverket påminner om ljusstaken. Året efter Festivo skapade Tapio Wirkkala Ultima Thule för Iittala, och glasbruket knyter även den ytan till smältande is.

Iittala, i dag ett varumärke i Fiskars Group, tillverkar Festivo fortfarande, i tre höjder. I Iittalas sortiment står Festivo i dag bredvid bland andra Aalto-vasen, Kaj Francks Kartio och Heikki Orvolas ljuslykta Kivi. Auktionspriser och samlarvärde för Festivo är inte belagda i de källor som har kontrollerats.