Noguchi Table – skulptörens soffbord i tre delar

Noguchi Table består av tre delar. Två identiska ben i massivt trä, det ena vänt mot det andra, griper i varandra och bildar ett trebent stativ, och ovanpå ligger en glasskiva, omkring 19 millimeter tjock, som inte är fäst. Isamu Noguchi ritade bordet omkring 1944, och Herman Miller tillverkade det 1947–1973 och åter från 1984. Vitra gör samma bord under namnet Coffee Table. Noguchi var skulptör, och enligt hans egen berättelse gjorde han bordet som hämnd. Enligt V&A i London är det troligen hans mest kända möbel.

Designbakgrund

Historien börjar 1939, med två bord. Det första var ett unikat: Noguchi gjorde ett bord i staplat, laminerat rosenträ och glas åt A. Conger Goodyear, ordförande för MoMA, till hans hus i Old Westbury på Long Island. Det var 73 centimeter högt och 210,8 centimeter brett, och auktionshuset Phillips kallar det Noguchis första bord.

Det andra fanns bara som modell. Samma år bad möbelformgivaren T. H. Robsjohn-Gibbings honom om ett soffbord, och enligt Noguchis egen berättelse, som Herman Miller återger, gjorde han ”a small model in plastic” och hörde sedan inget mer innan han reste västerut. Under kriget, medan han satt i lägret Poston i Arizona, dit han hade gått frivilligt 1942, såg han en variant av modellen i en annons för Robsjohn-Gibbings. V&A skriver att modellen användes utan Noguchis tillstånd. När Noguchi protesterade svarade Robsjohn-Gibbings, enligt Noguchi, att ”anybody could make a three-legged table”. Noguchis slutsats: ”In revenge, I made my own variant of my own table.”

Den egna varianten blev till omkring 1944. Det finns ytterligare två sätt att beskriva samma bord. V&A, som har ett tidigt exemplar, beskriver det som en variant av Goodyear-bordet från 1939. Noguchi Museum i New York skriver att det också gjordes för att illustrera en artikel av George Nelson, ”How to Make a Table”, som i dag är försvunnen. Berättelserna utesluter inte varandra.

Enligt Herman Miller började Noguchis samarbete med företaget just när en av hans formgivningar användes för att illustrera Nelsons artikel. 1947 började Herman Miller tillverka bordet, som en del av Nelsons första kollektion för företaget, och året därpå fanns det med i Herman Millers katalog 1948, den första under Nelson som designchef. Båda uppgifterna kommer från Noguchi Museum.

Konstruktion och material

”The table is just three pieces”, skriver Herman Miller. Underredet är två böjda ben i massivt trä som griper i varandra och bildar ett trebent stativ som står stadigt av sig självt. V&A beskriver dem som två identiska former, den ena vänd mot den andra, som möts i en smal punkt. Glasskivan vilar på stativet utan att vara fäst; på exemplaret som Bukowskis sålde 2010 låg den på gummidämpningar. Noguchi Museums butik påpekar att två träben som griper i varandra återkommer i många av Noguchis skulpturer från 1940-talet.

Skivan har fri form; Noguchi Museum beskriver den som en rundad triangel. Den är tre fjärdedels tum tjock, omkring 19 millimeter, och Vitra anger samma tjocklek. Om glastypen skiljer sig källorna åt: Herman Miller skriver plate glass, Noguchi Museums butik härdat glas. Herman Millers mått är 40 centimeter i höjd, 127 i bredd och 91,4 i djup. Måtten har knappt ändrats: V&A:s tidiga exemplar mäter 39,5 × 127,5 × 91,5 centimeter, och Bukowskis 1970-talsbord var 125 × 90 centimeter och 40 centimeter högt.

Träslagen har skiftat. V&A:s exemplar har underrede i björk, och just björken gör att museet daterar det till omkring 1947–1955. Valnöt var enligt Herman Miller ett av träslagen när bordet lanserades. Det finns också svarta underreden: Bukowskis beskrev sitt exemplar med ”ebenholtslackerad benställning”. I dag gör Herman Miller underredet bland annat i valnöt, vitask och svart, en kulör som företaget kallar Noguchi Black och som Noguchi Museums butik anger som svart poppel. Vitra anger för sin Coffee Table valnöt, svart ask och lönn, och glas med slipade, rundade kanter.

Funktion och användning

Noguchi Table är ett soffbord: 40 centimeter högt, 127 centimeter brett och 91 djupt. Eftersom skivan är av glas syns hela stativet genom den, också där de två benen möts. Herman Miller skriver att bordet har stått i hem och på kontor sedan lanseringen, och återger ett annat citat av Noguchi på produktsidan: ”Art should become as one with its surroundings.”

Nytt tillverkas bordet av Herman Miller och av Vitra, som säljer det som Coffee Table. Den som köper nytt i Sverige hittar återförsäljare genom Vitras och Herman Millers egna butikssök.

Herman Miller märker sina bord tre gånger. Noguchis signatur står på glasskivans längsta kant, en medaljong med signaturen sitter på varje bord, och under medaljongen är hans initialer instämplade i underredet. Den som köper begagnat kan gå efter den beskrivningen, men hur bord från de första decennierna är märkta framgår inte av tillverkarens text.

Plats i designhistorien

Bordet var inte Noguchis enda möbel hos Herman Miller. Företaget tillverkade också schackbordet IN-61 i ett fåtal exemplar omkring 1947–1949, och Rudder-serien, bord och pallar som Noguchi ritat 1944, kom till salu 1949. Men det var soffbordet som Noguchi själv, enligt Herman Miller, såg som sin enda verkliga framgång som möbelformgivare.

”Everything is sculpture”, lyder ett citat av Noguchi som Herman Miller återger, och det gäller fler föremål än bordet. Lamporna Akari, som han började med 1951, kallade han light sculptures.

Produktionen hos Herman Miller har ett avbrott. Enligt Noguchi Museum upphörde den 1973; V&A skriver att den låg nere åtminstone 1973–1983 och möjligen redan tidigare. 1984 tog Herman Miller upp bordet igen. Sedan 2002 gör Vitra nyutgåvor av Noguchis möbler i samarbete med Isamu Noguchi Foundation, och där heter bordet Coffee Table. Det är samma bord, som Noguchi Museum och V&A katalogiserar som IN-50.

På andrahandsmarknaden går vanliga produktionsexemplar för en bråkdel av nypriset hos museet. Bukowskis klubbade 1970-talsbordet hösten 2010 för 10 500 kronor, och enligt auktionshuset Wright i Chicago gick ett exemplar för 896 dollar i juni 2026. Noguchis unika bord ligger i en annan klass: Phillips i New York sålde Goodyear-bordet för 4 450 500 dollar, och Dretzin-soffbordet, ett annat unikat, gick enligt Phillips för 2,9 miljoner dollar hos Christie’s i New York 2012.

Noguchi dog 1988; som huvudregel skyddas brukskonst 70 år efter dödsåret, alltså till 2058. Om ett enskilt föremål alls är skyddat avgör domstol. Köpguiden Original eller kopia går igenom regelverket.