Superellipsbordet – mellan ellipsen och rektangeln

Martin Gardner sammanfattade Bruno Mathssons superelliptiska bord med en parentes i Scientific American: ”(Who needs the corners?)” Kurvan hade fått sitt namn av Piet Hein. När Stockholms stadsplanerare 1959 bad honom om en form för rondellen på Sergels torg, svarade han med en kurva mellan ellipsen och rektangeln och kallade den superellips. 1964 formgav Piet Hein och Bruno Mathsson Superellipsbordet, med spännben som tas av och sätts på utan verktyg. Bordet tillverkades i Värnamo redan på 1960-talet och av Fritz Hansen i Danmark sedan 1968. I dag görs det av båda: som Superellips hos Bruno Mathsson International i Värnamo och som Superellipse hos Fritz Hansen.

Designbakgrund

Rondellen med fontänen på Sergels torg behövde en form som trafiken kunde flyta runt. Enligt Gardners redogörelse hade planerarna förkastat ellipsen, eftersom de spetsiga ändarna skulle störa trafiken, och en kurva sammansatt av åtta cirkelbågar såg hoplappad ut. Hein föreslog superellipsen. Med exponenten 2 i kurvans ekvation blir den en ellips, och ju högre exponenten är, desto närmare kommer den rektangeln. För torget valde Hein 2,5. Kurvan uppfann han inte; han gav den namnet och en tillämpning. Själv sa han att superellipsen har ”the same convincing unity as the circle and ellipse, but it is less obvious and less banal”.

I Sverige tog Bruno Mathsson upp formen. Gardner skrev i september 1965 att den hade blivit ”enthusiastically adopted by Bruno Mathsson, a well-known Swedish furniture designer”. Enligt Gardner gjorde Mathsson först superelliptiska skrivbord, som då stod ”in the offices of many Swedish executives”, och sedan bord, stolar och sängar. Trettio år tidigare, 1934 enligt Nationalmuseum, hade han ritat arbetsstolen som i dag heter Eva.

Superellipsbordet är formgivet 1964. Det året anger Bruno Mathsson International, Röhsska museet för sitt exemplar och auktionshuset Sotheby’s. Tillverkarna och museerna krediterar Hein och Mathsson tillsammans, men ingen källa beskriver hur de delade arbetet. Bruno Mathsson International skriver om Mathsson: ”Tillsammans med den danske poeten och matematikern Piet Hein utvecklade han Superellipsbordet och Spännbenet.” Om bordet var en beställning eller något de tog fram på eget initiativ framgår inte.

Konstruktion och material

Uppgifterna här gäller Bruno Mathsson Internationals tillverkning och två museiexemplar, inte Fritz Hansens utförande.

Skivan har enligt Bruno Mathsson International en kärna av alträstavar, som syns i bordskanten. Den faneras med ask, björk, bok eller ek, andra träslag på beställning, eller kläs med vitt laminat. Fanerade skivor klarlackas; laminatskivorna får klarlackad kant, eller svartbetsad som tillval.

Spännbenen är av förkromat stål, med svartlack, vit strukturlack, aluminiumlack eller mattförkromning som tillval. ”Spännben monteras och demonteras utan behov av verktyg”, skriver tillverkaren. Gardner beskrev redan 1965 ”unusual self-clamping legs that can be removed and attached with great ease” och kallade dem ”another Piet Hein invention”. Piet Hein Trading, som förvaltar Heins verk, tillskriver också honom benen, medan Bruno Mathsson International och Möbeldesignmuseum krediterar Hein och Mathsson tillsammans.

Med hel skiva och spännben finns bordet i 17 storlekar, från 120 × 80 centimeter (Mi 351) till 260 × 130 (Mi 358, med stödben), och i fem former, A till E, med olika proportioner. Vilken exponent bordets kurva har anger ingen källa; 2,5 gäller torget. Storleken 175 × 125 i form E har beteckningen Mi 302, samma som Röhsska museets exemplar från 1964.

Utdragsbordet har tudelad skiva med utdragsreglar och iläggsskivor: två på 50 centimeter, en på 50–70 eller en på 71–100. Storlekar märkta S får två extra stödben mitt under bordet.

Två museiexemplar ger måtten för äldre bord. Röhsskas Mi 302 från 1964, tillverkat av Firma Karl Mathsson i Värnamo, är av lackerat trä och rostfritt stål och mäter 62 × 175 × 125 centimeter. Nationalmuseums bord, tillverkat 1970 av Mathsson International AB, är av lackerat trä och mäter 62,7 × 175 × 125.

Funktion och användning

Samma skiva blir olika möbler beroende på höjden. Bruno Mathsson International gör bordet 37, 42, 52, 63, 70 eller 72 centimeter högt, från soffbordshöjd till matbordshöjd. Utdragsbordet är 70 eller 72 centimeter, med 75 som tillval. Museernas bord från 1964 och 1970 är 62 och 62,7 centimeter höga.

Behövs ett längre bord finns skivan också tudelad, antingen med utdrag och iläggsskivor eller för tilläggsskivor som kopplas ihop med spännben. Benen lossas och sätts tillbaka utan verktyg. Stödben finns under Mi 358 och under de utdragsbord som är märkta S.

Vad formen betyder vid matbordet förklarar källorna inte närmare än Gardners parentes.

Plats i designhistorien

Bordet tillverkades i Värnamo redan på 1960-talet: Röhsska museets exemplar från 1964 är gjort av Firma Karl Mathsson och köptes av museet 1967. Fritz Hansen tillverkar det sedan 1968. I dag tillverkas det av både Fritz Hansen, under namnet Superellipse, och Bruno Mathsson International i Värnamo, under namnet Superellips. Fritz Hansen skriver att Hein varken var arkitekt eller möbelformgivare; i tillverkarens sortiment finns han genom bordet.

Möbeldesignmuseum skriver att bordsserien blev ”a huge success” och tillverkades både av Fritz Hansen och av Mathssons eget företag. Röhsska museet i Göteborg har bordet Mi 302 från 1964, och Nationalmuseum i Stockholm har ett bord tillverkat 1970.

Spännbenet fick ett eget liv i Mathssons sortiment. Bruno Mathsson International säljer rektangulära, runda och kvadratiska bord med spännben och använder benen också under Supercirkel-bordet. Där finns dessutom serien Trisuperellips, med skiva av trä eller glas, och Superellips med kluvna ben.

På andrahandsmarknaden är ett slutpris belagt. Bukowskis klubbade den 6 oktober 2021 ett Superellips-soffbord från Bruno Mathsson International för 13 000 kronor, mot utropet 5 000–6 000. Det hade skiva i masurfaner, 150 × 90 centimeter, och underrede av bok i stället för spännben. Sotheby’s ropade i september 2023 ut ett matbord från Mathsson International i Värnamo, 330 × 130 centimeter med sapellifaner, bok och metall, för 7 000–10 000 euro; slutpriset framgår inte. Bukowskis hade i april 2024 ett bord på 200 × 130 centimeter med skiva i fågelögonlönn på spännben av stål.

Sotheby’s-bordet bar etiketterna ”MATHSSON / INTERNATIONAL / MADE IN VÄRNAMO SWEDEN” och ”BRUNO MATHSSON / DESIGN / MADE IN SWEDEN”. Hur Fritz Hansen märker sina bord framgår inte av källorna. Nya bord säljs genom de två tillverkarnas återförsäljare, som båda listas på tillverkarnas webbplatser, och ingen av tillverkarna anger pris på produktsidan.