Safari Chair – Kaare Klints förfinade lägerstol

Förlagan fanns på fotografier. En amerikansk filmfotograf och hans hustru hade haft med sig stolar på en safari i Afrika, och enligt Carl Hansen & Søn var det på parets bilder som Kaare Klint såg dem. De stolarna byggde sannolikt på de indiska Roorkhee-stolar som den brittiska armén använde. Klints version är från 1933 och tillverkades i Köpenhamn av Rud. Rasmussens Snedkerier: fyra ben i trä, sits och rygg i kanvas, armstöd av läderremmar och fogar utan lim, som dras åt när någon sätter sig. Den går att ta isär och sätta ihop utan verktyg och kunde skickas isärtagen. I dag tillverkar Carl Hansen & Søn den som KK47000, med stomme i massiv ask.

Designbakgrund

När Klint ritade Safari Chair hade han sedan 1924 varit förste docent vid Kunstakademiets möbelskola i Köpenhamn. Han arbetade efter en metod som han också lärde ut: börja i en möbeltyp som har prövats i generationer, förstå varför den fungerar och ta bort det som inte behövs. Förlagorna hämtade han från kinesiska mingstolar, engelsk Chippendale, svenska allmogestolar och de amerikanska shakernas möbler.

Safari Chair skiljer sig från de andra genom förlagan. Den var ingen historisk hemmamöbel utan en lägermöbel, gjord för att packas ihop och bäras med. Roorkhee-stolen var enligt Core77 populär bland brittiska officerare från 1898 fram till första världskriget, och den har sitt namn efter högkvarteret för Indian Army Corps of Engineers i staden Roorkee.

Hur typen nådde Klint berättas på olika sätt. Carl Hansen & Søn skriver att han såg stolarna på fotografier från den amerikanska filmfotografens och hans hustrus safari, och kallar Klints stol ”a refinement” av dem. Core77 påpekar att uppgifterna om vilka som hade stolarna med sig varierar mellan amerikaner och britter. National Gallery of Victoria i Melbourne beskriver förlagan mer allmänt, som den hopfällbara safaristol som 1800-talets upptäcktsresande använde, och skriver att Klint analyserade och anpassade den.

Ingen av källorna nämner någon beställare. Enligt Carl Hansen & Søn visade Klint sin slutliga version på Snedkerlaugets utställning i Köpenhamn 1933. Rud. Rasmussens Snedkerier, grundat i Köpenhamn 1869, tillverkade stolen; snickeriet gjorde Klints möbler i många år.

Konstruktion och material

Stolen är en stomme av trä som sits, rygg och armstöd spänns upp på. Enligt National Gallery of Victoria har den fyra stolpar med fyrkantigt tvärsnitt som smalnar av eller är svarvade mot fötterna. Armstöden är läderremmar som skruvas fast i benens överdel, och under sitsen löper en rem med spänne.

Fogarna är limfria. Carl Hansen & Søn beskriver en konstruktion som monteras utan verktyg och där fogarna dras åt när någon sitter i stolen, ”an intelligent construction that caused the joints to tighten when the chair was occupied”. Tillverkaren tillskriver inte Klint principen, och Core77 kallar hans stol funktionellt nästan identisk med Roorkhee-stolen.

Träslaget har skiftat. Exemplaret på National Gallery of Victoria, tillverkat av Rud. Rasmussen, är i bok, läder och kanvas. Det på Nasjonalmuseet i Oslo, från 1970-talet, är i ask, lärft och kärnläder. Carl Hansen & Søn gör i dag stommen i FSC Mix-certifierad massiv ask, bland annat vitoljad, med sits och rygg i naturfärgad kanvas eller i läder av kvaliteterna Thor 301, 307 eller 332. Armstöden är i sadelläder.

Måtten skiljer sig något mellan exemplar och källor. Stolen är omkring 80 centimeter hög och 57–58 centimeter bred; Nasjonalmuseets exemplar mäter 81 centimeter i höjd, 58 i djup och 57,5 i bredd. Sitthöjden är 34 centimeter enligt Openers 2017. Vikten anger ingen av källorna.

Till stolen hör en pall, KK97170 Safari Stool, som sonen Esben Klint ritade efter faderns död. Den monteras också utan verktyg, enligt tillverkaren.

Funktion och användning

Med en sitthöjd på 34 centimeter är Safari Chair en låg fåtölj, och Carl Hansen & Søn för den bland sina loungestolar. Tillverkaren lämnar fem års garanti på sina inomhusmöbler.

National Gallery of Victoria förklarar varför typen passade Klint. Han studerade möbler från andra epoker och kulturer, särskilt typer som visat sig hållbara, och safaristolen motsvarade moderna behov: den vägde lite, var lätt att förvara, bekväm och billig.

Core77 har jämfört Klints stol med Roorkhee-stolen. Klint tog enligt Core77 bort onödig ornamentik på benen, tredubblade antalet skruvar som håller armstödens remmar och lade till en sittdyna. Sitsen vinklade han genom att höja den främre tvärslån. Möjligen lade han också till remmarna med spänne fram och bak, som stagar stolen i sidled; enligt Core77 kan de ha funnits redan på en del Roorkhee-stolar.

Plats i designhistorien

Safari Chair är Klints metod tillämpad på en militär lägermöbel: en typ som redan fungerat i bruk, förfinad i stället för uppfunnen på nytt. Klintskolen, riktningen som växte fram kring hans undervisning, hör till rötterna i dansk modern.

Klint var inte ensam om att gå till Roorkhee-typen. Enligt Core77 påverkade den också Marcel Breuer, Le Corbusier, Wilhelm Bofinger och Vico Magistretti. Det gäller förlagan, inte Klints stol.

Museerna har den kvar. National Gallery of Victoria i Melbourne fick sitt exemplar i bok som gåva 1974. Nasjonalmuseet i Oslo köpte 1978 ett exemplar som Rud. Rasmussen hade tillverkat på 1970-talet efter ritningen från 1933, och Möbeldesignmuseum i Sverige har stolen i sin samling.

Carl Hansen & Søn köpte Rud. Rasmussens Snedkerier och tillverkar sedan dess Klints möbler, bland dem Safari Chair och Faaborgstolen från 1914. Hur många Safari Chair som har tillverkats genom åren finns inte belagt i någon kontrollerad källa, och inga auktionspriser är kontrollerade. Tillverkarens produktsida anger inget pris. Nya stolar säljs i Carl Hansen & Søns egna butiker och hos återförsäljarna i tillverkarens återförsäljarsök.