Lamino – fåtöljen som röstades fram som århundradets svenska möbel

År 1999 röstade läsarna i Sköna Hem fram Lamino som ”Århundradets svenska möbel”. Den slog Bruno Mathssons Pernilla. Den slog Carl Malmstens Lilla Åland. Det är den enda gången en publik omröstning har krönt ett helt sekels bästa svenska möbel – och valet föll på en fåtölj designad av en självlärd snickare från Hagafors som startade sitt möbelföretag med 1 500 kronor i startkapital. Yngve Ekström presenterade Lamino på Göteborgs möbelmässa 1956 klädd i naturfärgat sadelskinn. Beställningarna strömmade in på mässan. Fåtöljen tillverkas fortfarande av Swedese i Vaggeryd – i samma fabrik, med i stor utsträckning samma hantverkstekniker.

Designbakgrund

Yngve Ekström var 42 år och hade redan tillbringat trettio år med trä när Lamino kom till. Han växte upp i Hagafors med fadern anställd vid Sveriges äldsta möbelfabrik. Som 13-åring började han själv arbeta på sågverk och möbelfabrik; det som han saknade i formell utbildning hämtade han ur facktidskriften Form och kvällskursernas ritsal. 1945 grundade han ESE-möbler i Vaggeryd tillsammans med brodern Jerker och affärspartnern Sven Bertil Sjöqvist – 1 500 kronor i kassan, en fabrik att fylla.

Lamino var kulminationen av ett flerårigt experiment med formpressning och laminering. 1953 presenterades föregångarna Kurva och Båge på Göteborgs möbelmässa och gav Ekström hans första riktiga genombrott. Stolen han sedan ritade tog alla lärdomar från de åren: en rygg och en sits som bildar en sammanhängande böjd enhet, formad ur laminerat trä snarare än sammanfogade delar. Ekström formulerade målet i ord som är enkla nog för att vara precisa: ”Jag designade Lamino med människokroppen som utgångspunkt, för att göra den lika behaglig att se på som att sitta i.”

De löstagbara armstöden var en medveten konstruktiv lösning: de sänkte produktionskostnaden och höll priset nere vid lanseringen 1956. Ekströms formspråk placeras konsekvent i samma nordiska organisk-modernistiska tradition som Alvar Aalto, Bruno Mathsson och Arne Jacobsen – men hans bakgrund som självlärd hantverkare, snarare än akademiskt skolad arkitekt, ger hans trä en mer direkt relation till materialet som sådant.

Parallellt med Lamino lanserades Laminett – en lägre ryggversion för dem som ville ha stolen men ett annat sittprofil. Båda är fortfarande i produktion.

Konstruktion och material

Lamino är uppkallad efter sin tillverkningsmetod. Namnet syftar på lamineringen: ramen pressas av skiktlimmat fanér som böjs till den karakteristiska organiska formen. Mer än 100 produktionssteg ingår i tillverkningen, och majoriteten utförs manuellt av hantverkare vid Swedesefabriken i Vaggeryd – i de lokaler som Ekström själv ritade.

Standardutförandet i dag är oljad ek med fårskinn i klädsel. Men variationsbredden är stor: bokstommen finns i naturlack, vit lack och svart lack; ek finns också i vit pigmentering; valnöt erbjuds i oljat och naturlackerat utförande. Historiskt förekommer teakarmstöd på exemplar från 1960-talet, och de är i dag eftersökta på andrahandsmarknaden. Fårskinnet finns i ett flertal kulörer – sahara, espresso, charcoal, moonlight, scandinavian grey, graphite – och kompletteras av alternativ i textil och läder. Det allra första exemplaret i grå fårskinn sades ha beställts av en pälshandlare i Tranås.

Måtten på aktuell produktion: höjd ca 101–109 cm, bredd 69–70 cm, djup 75–78 cm, sittdjup ca 46 cm, sitthöjd 37–42 cm. Vikten ligger kring 7 kg. Variationen i höjd- och sitthöjdsmått speglar att specifikationerna justerats något under decennierna; Nationalmuseums två registrerade exemplar – det från 1979 respektive 2001 – uppvisar precis den skillnaden. Trät är FSC-certifierat i nuvarande produktion.

Till fåtöljen säljs kompletterande pall (ottoman) och ett runt sidobord. Pallens mått är 60 × 46 × 48 cm; bordets höjd 49 cm med 46 cm diameter. Stolen fungerar som ett system, men bär sig lika väl allena.

Familjens utvidgning stannade inte vid Laminett. Primo lanserades 1980 – en av Ekström inspirerad efterföljare i hög- och lågryggversion. Under 1980-talet tillkom experimentella varianter som Melano och Lamello. Till 50-årsjubileet 2006 introducerades Lamini, barnversionen. Sedan 2022 har Swedese producerat begränsade upplagor i samarbete med Nudie Jeans Co, Lab La Bla och Konstfack.

Funktion och användning

Lamino är konstruerad för vilan, inte för bordet. Den breda, djupa sittdynans vinkel och ryggstödets välvda kurva placerar kroppen i ett läge mellan upprätt och horisontellt – det läge man instinktivt söker för en bok eller ett samtal. Armstöden sitter avsiktligt lågt och brett, vilket tar bort spänningen från axlarna.

Fåtöljens mått – 70 cm bred, 75–78 cm djup – kräver något utrymme. I ett litet rum fungerar den bäst som ensam accent; i ett generösare rum bär den ett par, gärna med pallar. Höjden på ca 101 cm gör att ryggstödet tar plats i rummet även bakifrån, vilket är värt att tänka på vid placering.

Fårskinn kräver lite underhåll: regelbunden borstning och enstaka impregnering håller materialet levande. Träet i oljad ek återfuktas med träolja vid behov, ungefär en gång per år i normalt inomhusklimat. Vintage-exemplar i teak är generellt sett tåligare att hantera och behöver sällan mer än en lätt rengöring. Textilklädsel är mer underhållsfri men ger en annan sittupplevelse – mjukare mot huden, men utan fårskinns karakteristiska värmereglering.

Stolen kan kombineras med Swedesefabrikens egna sidobord och pall, men passar lika väl ihop med smala sidobord av annat märke. Höjden på Swedesefabrikens bord – 49 cm – är anpassad till armstödens position.

Plats i designhistorien

Lamino är den enda svenska möbeln som i en publik omröstning utsetts till ett helt sekels bästa. Det är ett märkligt faktum att stanna vid: inte ett jury-pris, inte ett designerkollegiums konsensus, utan läsarröster i Sköna Hem 1999 – och de valde en fåtölj av en småländsk snickare vars företag hade börjat med en och en halv tusenlapp.

Stolen finns i Nationalmuseums permanenta samling i Stockholm, representerad av minst två katalogposter: ett exemplar med stomme i bok med läderklädsel (registrerat 1979) och ett med svartvit kohudeklädsel (registrerat 2001). Att ett och samma föremål vid olika tillfällen ansetts värt att förvärva av ett nationalmuseum är i sig ett omdöme.

Produktionen har aldrig avbrutits. Mer än 70 år efter lanseringen tillverkas Lamino fortfarande i Vaggeryd med samma grundkonstruktion. Det är ovanligt i designhistorien – de flesta klassiker har antingen utgått eller genomgått väsentliga revisioner.

På andrahandsmarknaden omsätts Lamino kontinuerligt. Barnebys registrerade i maj 2026 nära 1 900 auktionsresultat för modellen. Auktionspriserna varierar: enstaka stolar når 3 000–8 000 kr, par kan nå 10 000–15 000 kr, och exemplar med pall i gott skick hamnar i spannet 6 000–10 000 kr. Vintage-exemplar i teak – sällsyntare, från 1960-talet – driver ibland högre bud. Nypriser för fåtöljen ligger i dag runt 15 000–20 000 kr beroende på trä och klädsel; set med pall och stol kan nå ca 19 400 kr hos återförsäljare.

Ekström dog den 13 mars 1988, kort efter en möbelmässa. Han lämnade efter sig mer än stolen. I Vaggeryd restes en staty av skulptören Magnus Persson, vars linjer symboliserar Laminos form. Ekströms eget omdöme om sitt livsverk var lakoniskt nog att citera: ”Att ha gjort en bra stol är kanske inte ett dåligt livsverk.”

Fakta